Fler våtmarker räddade – men det räcker inte

helskärm

Arbetet med att återväta utdikade torvmarker har ökat under de senaste åren. Sedan år 2021 har utsläppen från dem minskat, men det räcker inte för att nå Sveriges klimatmål, enligt en rapport från Naturvårdsverket.

Under fjolåret minskade nettoutsläppen av växthusgaser från återvätade torvmarker med ungefär 4 000 ton koldioxidekvivalenter. Men i jämförelse med Sveriges totala utsläpp från utdikade torvmarker är de minskade utsläppen inte tillräckliga för att nå landets klimatmål.

– Våtmarkerna har en roll, men man ska inte överskatta den. Tanken är att vi vill öka takten på återvätningen av våtmarker, säger Emma Bergman, handläggare på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Hon förklarar att arbetet med att begränsa utdikade torvmarker tar tid att utreda och att man arbetar med att undersöka vilka våtmarker i Sverige som hjälper till att minska utsläppen.

– Nu arbetar man med att ta fram kunskap om vilka marker som hjälper klimatet. Vi har tagit fram ett webbaserat verktyg som ska användas för att räkna ut hur man minskar utsläppen beroende på var marken ligger, säger Bergman.

Tidigare anlades våtmarkerna där det fanns torka och där det var vattenbrist, men under de senaste åren har arbetet tagit en ny inriktning mot vilka våtmarker som hjälper till med klimatet.

En ny kunskapsbas har byggts upp av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för att kunna ta fram information om hur mycket nettoutsläpp av växthusgaser som marken ger ifrån sig beroende på var i Sverige den ligger.

– Vi behöver öka arbetet på näringsrika torvmarker, speciellt behöver återvätningen öka på torvmarker i södra Sverige, säger Bergman.