Knarkproblemet på krogarna: ”Värsta siffrorna jag sett”

Mikaela Somnell

En ny rapport om narkotika på Stockholms krogar visar på alarmerande siffror.

På tio år har användandet bland personal ökat markant.

Nu vill Stad att man tar krafttag mot knarket i krogmiljö.

– Det måste tillsättas resurser så vi kan vända de här siffrorna, säger Johanna Gripenberg, chef och forskare på Stad.

I veckan kom Stads (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) senaste rapport om droger på krogen. 665 kroganställda har fått svara på frågor om sitt eget och gästers narkotikaanvändande.

Undersökningen har gjorts två gånger tidigare, 2001 och mellan 2007 och 2008. Den senaste rapporten tyder på att droger har blivit vanligare under senaste decenniet.

Johanna Gripenberg, chef på Stad, är oroad. Hon ser en växande liberal hållning till droger inom krogbranschen och tror att det kan få konsekvenser.

Återkommande problem

– 2001 såg vi att siffrorna var jättehöga. Därför satte vi igång ett arbete som kallas för Krogar mot Knark.

– Vi gjorde uppföljande mätningar 2007 och 2008 och då såg vi att arbetet vi hade bedrivit under flera år hade lett till att personalen såg mindre narkotikapåverkade gäster, att inställningen till knark var mer restriktiv och personalen hade minskat sitt eget användande.

Under 2016 fick Stad signaler från krogbranschen som var oroliga över att narkotikaförekomsten ökat. Då bestämdes det att det var dags för en ny undersökning.

– Utifrån senaste undersökningen ser vi att det har blivit signifikant sämre än vad det var 2007. Vi ser att kroganställda rapporterar högre användande själva och att de ser mer narkotikapåverkade gäster på krogen, färre skulle ringa polisen om de såg en narkotikapåverkad gäst.

”Värsta siffrorna jag sett”

Johanna Gripenberg säger att det här är de värsta siffrorna hon har sett.

– Vad jag vet finns det ingen studie någonsin i Sverige som visat på så här höga siffror.

Enligt senaste rapporten uppger bland annat 78 procent av de tillfrågade att de sett gäster drogpåverkade senaste halvåret.

– I den yngsta ålderskategorin, 18–24 år, var det 2007 29 procent som sa att de hade använt narkotika senaste året och nu är det 47 procent. 2001 var det 41 procent, säger Johanna Gripenberg.

Behövs finansiering

Vad beror det här på?

– Jag tror att det kan bero på flera saker. Dels en hög tillgänglighet av narkotika. Dels en minskad polisiär närvaro i krogmiljön, och att arbetet med Krogar mot Knark inte har resurser att bedrivas som förut. Vi vet att vårt arbete med samverkan, utbildning, policy, förändringar i krogmiljö, ökad polisiär närvaro och PR och media får ner användandet.

Johanna Gripenberg menar att Stad behöver få finansiering för att kunna återuppta det förebyggande arbetet mot droger på krogen.

Varför är det viktigt att förebygga droger på krogen?

– Från vårt perspektiv är det en fråga om folkhälsa. Narkotika leder till kortsiktiga och långsiktiga problem, både psykiska och fysiska, för den enskilda individen och för samhället i stort. Kortsiktigt kan det innebära en risk för att hamna i situationer där man blir utsatt för våld, brott och även risk för överdos. Men det finns också långsiktiga problem såsom psykisk ohälsa och risk för att utveckla ett beroende.

Läsarnas egna berättelser