Nytt skolfiasko i Pisa-rapport

Lärarförbundet: Svensk skola står inför en tuff uppgift

Svenska elever har underpresterat – igen.

I en ny Pisa-rapport hamnar de under genomsnittet i problemlösning.

– Det är djupt oroande, säger Helén Ängmo, Skolverkets överdirekt.

I december släpptes den första delen av Pisa-undersökningen. Den visade att svenska skolan är i kris. Elevernas kunskaper fortsätter att sjunka.

Sverige har dessutom den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

I dag kom nästa dråpslag.

Svenska elever är lika dåliga på problemlösning.

Hade högre förväntningar

När Skolverket presenterade den nya delen i den stora Pisa-studien visade det sig nämligen att Sveriges resultat hamnar under genomsnittet även denna gång.

1 250 15-åriga svenska elever har gjort provet digitalt.

– Samlat så presterar vi under genomsnittet i fyra områden och har en fallande utveckling i tre. Resultatet är djupt oroande säger Helén Ängmo, Skolverkets överdirektör.

Myndigheten har sedan länge efterfrågat en större bredd inom Pisa och problemlösning var ett sätt att bemöta det.

Svenska läroplaner har dessutom betonat de här förmågorna sedan många år.

– Det hade varit rimligt att tro att vi skulle prestera starkare.

”En framtidskompetens”

Just problemlösning anses vara viktig kunskap att mäta både för OECD och Sverige.

Det anses vara framtiden och en attraktiv förmåga senare inom arbetslivet.

– Det är så viktigt att tänka på att det här är en framtidskompetens. Arbetslivet rör på sig snabbt och det här att man ska kunna lösa problem blir en allt viktigare förmåga, säger Helén Ängmo.

Resultatet har inte påverkats av elevernas socioekonomiska bakgrund. De låga resultaten gäller både de svagaste och högpresterande eleverna i Sverige.

– Resultaten visar att det finns en koppling mellan god problemlösningsförmåga och goda ämneskunskaper. Bilden att eleverna i de asiatiska länderna bara skulle vara bra på faktakunskaper verkar inte stämma, säger Anita Wester, Skolverkets projektledare för Pisa i Sverige.

Frågetecken kring tapp

Likt i december ligger asiatiska länder som Singapore i topp tillsammans med Sydkorea och Japan. Även vårt grannland Finland ligger högt och Norge precis över genomsnittet.

Skolverket vet inte i dag varför Sverige ligger så pass långt ner i studien.

– Det finns ingen entydig förklaring och det sa vi även i huvudstudien i Pisa. Det är rimligt att man måste titta på förutsättningarna i undervisningen, om hela bredden i skolans uppdrag finns med, elevernas egna attityder och uthållighet. Det är mycket som tyder på att det inte är ämnesspecifikt utan att det är något som ligger på systemnivå, säger Ängmo.

Svenska elever klarar bättre av att hantera de statiska uppgifterna och har svårare för de interaktiva, som kräver att man kontrollerar och reflekterar.

– Eftersom detta är den första studien i sitt slag så vet vi inte om svenska elever har förbättrats eller försämrats i problemlösning. Men det står utom allt tvivel att svensk skola står inför en tuff uppgift att föra tillbaka Sverige till en utbildningspolitisk toppnation. Lärarna måste få rätt förutsättningar för att kunna göra det jobbet, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.