Unge: Nu gör vi olaga intrång, kom igen det blir kul

Jag såg mig i spegeln häromdagen och hajade till över hur ful jag var.

I vanliga fall lägger jag inte märket till det då jag tappat bort mina glasögon och skjutit upp att skaffa nya då jag fått för mig att jag ser yngre ut utan dom. Nu verkar det tyvärr som att jag bara fått för mig att jag ser yngre ut eftersom jag ser så dåligt.
Min spegelbild är för mig ett stort blur bara och detta blur har jag tolkat som något ungdomligt. Denna gången tog jag mig en närmare titt. Mycket närmre. Jag hånglade i princip med min spegelbild och då gick det upp för mig hur det stod till och fy hur det stod till. Illa.

Riktigt illa stod det till.

Precis som hos min bortgångna morfar har mitt ansiktes huden liksom släppt och är på väg i en rasande fart mot marken.
Gud som han såg ut min morfar! Man hade kunnat spänna segel på en tremastare med all den hud som liksom kastat sig ut från hans ansikte och hamnat någonstans, dinglandes, mellan haka och midja. När jag då stod där och betraktade förfallet i spegeln började jag drömma mig tillbaka till den tid då jag var mindre slapp i huden. Jag drog mig till minnes hur det var att ha hår, att inte vara trött och att inte bära omkring på ett spritsvullet ansikte. Som jag minns det var det grymt. För att styra bort mina tankar från hur förjävlig jag ser ut försökte jag dra mig till minnes andra aspekter av min ungdom som jag saknar och efter en del kämpande kom jag på: olaga intrång.

Fan vad kul det var med olaga intrång!

Att på natten ta sig in på platser man absolut inte fick vara på och sen bara hänga där ett litet tag. Gud vad spännande och härligt det var. Adrenalinet pumpade i en av känslan att begå ett brott. Och det bästa av allt var ju att det var ett totalt offerlöst brott.
Man bara tog sig in, kanske badade, om platsen hade en pool, gick runt lite, kollade möjligtvis in genom nåt fönster, och sen gick man hem, det var allt. Men oj vad man kände sig levande! Jag minns när jag gjorde olaga intrång på Gröna Lund.
Hur vi smög förbi vakterna, tog oss in i Lustiga Huset, och åkte ner för den magiska mattan.
Pulsen på en då du! Och alla dom gånger jag gjort olaga intrång på Skansen. Alla dom sena nätter man tagit sig in genom nåt hål eller klättrat över ett tydligen allt för lågt staket för att sen ägna sig åt sådant man bara kan göra på Skansen after dark.

Klappa älgar, väcka uttrar, bråka med sälar och sjunga på Solliden.

Inte lagligt, jättekul, harmlöst och uppiggande. En bror till mitt ex gjorde faktiskt olaga intrång på Junibacken en gång.
Han tog sig in genom ett fönster, strosade runt där någon halvtimme och sen drog han med Pippis kappsäck. Det var i och för sig inte bra, det var ju stöld faktiskt, men också imponerade då ingen annan, läs Dunderkarlsson och Blom, lyckats med det tidigare.
Hursomhelst så kan jag inte på naturlig väg få tillbaka min en gång så strama hud i ansiktet men jag kan åter få uppleva den livsglädje som bara kommer från att begå olaga intrång. Mitt nya löfte till mig själv är alltså att åter börja begå olaga intrång, bara ta mig in, inte paja något, och jag uppmanar er att göra det samma.
 Helvete vad kul och spännande vi kommer ha det.