Pressad iransk minister möttes av protester

avTT

Irans utrikesminister Javad Zarif är på Sverigebesök i ett försök att rädda kärnenergiavtalet.

Ministern möttes av skarpa protester från exiliranier, som motades tillbaka av poliser rustade med batonger.

Det blev stökigt när en av tre tillståndsgivna demonstrationer mot Zarifs besök började förflytta sig från Mynttorget i Stockholm mot utrikesdepartementet, rapporterar Expressen. Tidningens tv-bilder visar kaotiska scener där demonstranter motas tillbaka av både hästburna poliser och poliser rustade med hundar och batonger. På ett filmklipp syns en polis måtta slag mot demonstranterna, samtidigt som två personer tycks ha fallit omkull på marken i tumultet.

Ett hundratal poliser finns på plats, enligt Expressen. I folkhopen vajar den iranska flaggan som användes i landet innan den islamiska revolutionen 1979 och demonstranter bär plakat med budskap som "Zarif = Goebbels".

1 av 6 | Foto: Lotte Fernvall
Margot Wallström håller pressträff


"Iran lyssnar"

Frågan om mänskiga rättigheter tog upp i mötet med den iranske utrikesministern enligt Margot Wallström, bland annat fallet med den fängslade svenskiranske forskaren Ahmadreza Djalali, som hotas av dödsstraff.

– Vi är emot dödsstraffet och vill i första hand att det omvandlas till ett fängelsestraff och kräver samtidigt konsulärt tillträde, säger Wallström.

TT: Och vad fick du för respons?

– De lyssnar och vi kommer att fortsätta framföra våra synpunkter.
Under mötet avhandlades även det hotade kärnenergiavtalet. Javad Zarif framförde sin frustration över situationen samtidigt som Wallström var tydlig med att hon förväntar sig att landet lever upp till sina åtaganden. Hon var däremot tydlig med att USA:s beslut att dra sig ur avtalet har försvårat läget.

– Det är i strid mot säkerhetsrådets resolutioner och det gör inte världen till en bättre plats.

Europaresa

Det hotade avtalet är en ett huvudbry för den iranske utrikesministern. Javad Zarif var med och förhandlade fram den globala uppgörelsen som skulle förhindra att hans hemland utvecklar kärnvapen. Nu kämpar han för att avtalet inte ska kollapsa helt.

– Zarif är på en rundresa där han vill säkra Europas tydliga stöd för Iranavtalets överlevnad. Det är huvudpunkten vid Sverigebesöket, konstaterar Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Han är själv utsatt för sanktioner från USA, det är till exempel inte klart om han får resa till FN:s högnivåvecka och tala i generalförsamlingen i september.
Javad Zarif hade innan han kom till Stockholm besökt Helsingfors och åker i morgon vidare till Oslo.

I rävsax

Skälet till att kärnenergiavtalet är så hotat är att USA:s president Donald Trump i fjol backade från det och återinförde sanktioner mot Iran. Avtalet slöts 2015, då USA leddes av Trumps företrädare Barack Obama. Det gav omvärlden insyn i Irans atomenergiprogram och bantade detta, i utbyte mot hävda ekonomiska sanktioner.

Donald Trump sågade överenskommelsen redan som presidentkandidat. Men avtalets övriga undertecknare (Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) vill hålla fast vid det och har hamnat i något av en rävsax på grund av Washington DC:s sanktioner.

– Från svensk sida ses Iranavtalets överlevnad som helt väsentligt för nedrustning och avspänning, säger Hammargren.

Hjälpa de hårdföra?

USA:s sanktioner slår hårt mot en redan misskött ekonomi och det är tydligt att iranierna är besvikna över att de europeiska länderna inte levt upp till avtalets åtaganden om att främja fri handel.

TT: Vad händer om Iranavtalet inte överlever?

– Då stärks de hårdföra krafterna i Iran ännu mer. Javad Zarif har fått väldigt hård kritik för avtalet på hemmaplan. I våras lämnade han till och med in sin avskedsansökan, men fick stanna kvar, säger Hammargren.

Hammargren säger att hårdföra krafter i Teheran har hotat med att stänga Hormuzsundet, om Irans sjöfart skulle blockeras där. Samma krafter skulle också kunna vara redo att backa ur ickespridningsavtalet (av kärnvapen) i ett uppskruvat läge. Skulle USA:s press öka kan det hjälpa hårdföra och ärkekonservativa krafter att samla nationalistiskt stöd.

ARTIKELN HANDLAR OM