”Hinkbomb” hade timer och kunde orsakat mer skada
Publicerad 2017-09-15
Poliskällor uppger att ”hinkbomben” var utrustad med timer och tänkt att orsaka betydligt större skada.
Den odetonerade bomben är nu viktigt bevismaterial i terroristjakten.
– När bomben inte detonerar fullt ut kan man hitta rester av sprängämnet, och det blir betydligt lättare att ta reda på vem som kan ligga bakom, säger Henrik Östmark, forskningschef på FOI.
Det pågår en massiv polisjakt efter den eller de som planterat den hemmagjorda bomben i en tunnelbanevagn i London, mitt under rådande rusningstrafik.
Vittnen beskriver att ett ”eldklot” uppstod ombord på tåget, och uppger att de känt en stark lukt av kemikalier. 22 personer vårdas på sjukhus, men ingen skadades allvarligt.
Polisen undersöker nu övervakningsfilm för att se var gärningsmännen kan ha gått in och ut i tunnelbanenätet.
Bomb fanns i hink
Incidenten utreds som ett terrorbrott. Poliskällor uppger för CNN och brittiska medier att föremålet var utrustat med en timer, och var tänkt att orsaka betydligt mer skada.
Laddningen tros ha funnits i en hink, som det sprids bilder på i sociala medier. Hinken var omgiven av en plastpåse från matvaruhuset Lidl. På vissa bilder brinner det i plasten och sticker ut lösa sladdar och kablar.
Brittiska forskare liknar incidenten med de fyra misslyckade terrorförsöken i Londons tunnelbana den 21 juli år 2005.
– Storleken på föremålet och dess innehåll i en plasthink liknar föremålen från 2005, säger Hans Michels, professor vid Imperial College, till Sky News.
”Inte så enkelt”
Henrik Östmark, forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), delar bilden.
– Som tur är är det inte så enkelt att bygga hemmagjorda bomber, det kräver en hel del av den tilltänkte terroristen om han ska lyckas. Man kan även dra paralleller till Stockholm år 2010, där den tilltänkte terroristen bara tog livet av sig själv, säger Henrik Östmark på till Aftonbladet.
Den inte helt detonerade sprängladdningen blir mycket viktigt bevismaterial för polisutredningen.
– Det finns mycket mer bevismaterial kvar när sprängladdningen inte fungerar fullt ut. Man kan hitta fingeravtryck, DNA, och rester av sprängämnet.
– I och med att det är mindre som är förstört är det mycket lättare att ta reda på vilka konsekvenser som det hade kunnat bli, och vilka som ligger bakom, säger Henrik Östmark, forskningschef på explosiva ämnen på FOI.
Försöker stoppa hemmagjorda bomber
I flera av de senare årets terrordåd har bomberna varit hemmagjorda. Några exempel är bombdåden vid Boston Marathon 2013, självmordsattackerna i Bryssel i mars 2016, och Oslo-attacken 2011.
Totalförsvarets forskningsinstitut har lett flera projekt för att minska åtkomsten på komponenter i handeln som kan användas till att bygga bomber.
– Det stoppar inte, men kan försvåra och vinna tid så att polisen hinner hitta personerna under tiden som de försöker ta fram hemmagjorda bomber, säger Henrik Östmark.
– Exempelvis stoppades terrorförsöken på Heathrow 2006, där man tänkt smuggla ombord sprängämnen på transatlantiska flygplan. Det är ju därför som man i dag inte får ha vätskor ombord på plan, säger Henrik Östmark, forskningschef på FOI.