Advokatens kritik: Allvarlig kränkning av personliga integriteten

Nya lagen om hemlig avlyssning trädde i kraft i dag

Publicerad 2023-10-01

Den första oktober började den nya lagen om hemlig avlyssning att gälla i Sverige.

Polisen kan nu lyssna av människor i kampen mot gängkriminaliteten – även utan någon konkret brottsmisstanke.

– Det här innebär en väldigt allvarlig och ingående kränkning av den personliga integriteten, säger advokaten Thomas Olsson.

Från och med i dag, den första oktober, har svensk polis fått ett nytt verktyg: Preventiva hemliga tvångsmedel för att kunna avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke eller övervaka personer i förebyggande syfte.

Syftet med den nya lagen är att kunna stoppa mord, skjutningar och sprängningar vilket är något som har efterfrågats av såväl polis som åklagare.

Just nu befinner sig Sverige i en pågående våldsvåg av sällan skådat slag.

En intern konflikt inom det kriminella Foxtrotnätverket tros vara orsaken till det eskalerande våldet. Mord, sprängningar och skjutningar har avlöst varandra – många av dem kopplade till Foxtrot.

Bara under september har tolv människor dött i dåd som kopplas till våldsvågen.

Polisen: Hoppas det räddar liv

Jale Poljarevius, chef vid underrättelsesektionen i polisregion Mitt, är positiv till den nya lagen.

– Det här innebär att det kommer vara betydligt lägre grad av misstänkte när vi ska starta upp ett ärende. Nu räcker det att man kan befara att grupper eller organisationer, som gäng eller nätverk kommer att begå brott.

Betyder det här att ni inte bara lyssnar på den specifika individen utan kanske även syster, mamma, pappa, bror, kompisar?

– Om vi hör att de pratar med varandra och de säger att de ska åka och handla mjölk, då är det inte intressant för oss. Men visar det sig att lillebror ska hämta ”en kalle” (kalashnikov, reds.anm) eller liknande, då börjar det här bli intressant. Ska han hämta ett vapen åt storebror, då kanske den linan öppnas upp, om han aktivt främjar den här verksamheten.

Jale Poljarevius, chef vid underrättelsesektionen i polisregion Mitt.

Jale Poljarevius tror och hoppas att den nya lagen kommer att ge effekt.

– Min stora förhoppning är att det här räddar människoliv och att vi kan stoppa individer som kanske förbereder grova brott i form av sprängningar och mord. Kanske i värsta fall kan vi också stoppa de när är på väg men så långt vill vi inte komma utan vi vill ta dem så tidigt som möjligt.

Gällande den kritik som lagen har fått, från bland annat Advokatsamfundet som menar att den är en inskränkning av den personliga integriteten, svarar Jale:

– Det finns demokratiska säkringar inbyggda, man övervakar den, säger han.

Beslutet om avlyssning kommer att fattas av domstolen.

Thomas Olsson, advokat.

Advokaten kritisk: Argumentet håller inte

Men alla är inte positiva till den nya lagen.

En av kritikerna är advokaten Thomas Olsson. Att fler personer, som släktingar eller vänner till utpekade individer, kan komma att avlyssnas beskriver han som en ”allvarlig och ingående kränkning av den personliga integriteten”.

– Det här innebär att ett stort antal personer som inte är misstänkta för brott och inte heller kan knytas inom någon brottslig aktivitet kommer att drabbas av ingrepp i sina grundläggande rättigheter, det vill säga rätten till privat kommunikation. I sådana mått utgör det ett väldigt omfattande och djupgående ingrepp i de grundläggande rättigheterna till att kunna prata privat i sin telefon.

Polisen menar att man med verktyget nu kan förhindra mord och andra dåd, hur ser du på det?

– Jag anser inte att det argumentet har någon bäring och vi har heller inte sett någon utredning av hur effektiv en sådan åtgärd kan vara. Jag kan inte se att man har motiverat den här väldigt långtgående inskränkningen av de grundläggande rättigheterna på ett sådant sätt att man är övertygad om att det här är ett bra sätt att gå framåt.

Strömmer: Viktig ingrediens – men mer krävs

De senaste åren har polisen knäckt flera krypterade kommunikationstjänster som använts av kriminella, däribland Sky ECC, Anom och Encrochat.

Kommunikationen mellan de gängkriminella avslöjade mordplaner, vapenaffärer och narkotikahandel.

Chattarna har sen använts som bevisning i flera stora svenska gängmål.

Skärmdump på applikationer i Encrochat OS.

En av de stora framgångarna i kampen mot de kriminella nätverken kom efter att fransk polis lyckats knäcka Encrochat.

Den lag som nu trätt i kraft gör inte att den svenska polisen får samma möjligheter som fransk polis hade då – men det är ett steg på vägen.

– Det här är en viktig ingrediens, men det krävs även andra regeländringar vad gäller till exempel datalagringsfrågor för att nå dit, har justitieminister Gunnar Strömmer tidigare sagt.

Bevisningen i chattarna har lett till att många fängelseår kunde dömas ut.

Men trots det har skjutningar och sprängningar fortsatt på rekordnivåer.