Nu ler skolkamraterna igen – lovar att inte prata om grottan

Uppdaterad 2018-07-12 | Publicerad 2018-07-11

MAE SAI.

Efter 18 dagar kan de försvunna pojkarnas vänner le igen.

Men reglerna är tydliga när grottöverlevarna återvänder till skolan.

– Eleverna får inte prata om grottan, säger läraren Sudlux Na Phikul.

På Mae Sai Prasitsart School i norra Thailands Chiang Rai-provins går 2 800 elever. Sedan den 23 juni har sex av dem saknats.

Hälften av de 12 pojkar i fotbollslaget ”Vildsvinen” som försvann in i Tham Luang-grottan går på skolan och det har varit 18 dagar i ovisshet och sorg för elever och lärare.

– Jag har känt mig väldigt ledsen och orolig för de är yngre än jag och de pluggar här på skolan. Jag har hela tiden hoppats att de ska komma ut snart, säger Sudarat Namsai, 16.

– Vi har pratat om detta och skänkt dem vår vördnad varje dag.

”Hoppas vi kan spela fotboll igen snart”

Men på onsdagsmorgonen är stämningen återigen på topp på skolgården. Kvällen innan kom glädjebeskedet att hela laget och deras 25-årige tränare kunnat räddas ur grottan. Den långa väntan är över.

– Jag är väldigt glad över att höra dessa goda nyheter och jag är så tacksam för alla från hela världen som hjälpt till att rädda mina vänner, säger Thanawat Senawatna, 14.

– Jag hoppas att de kommer tillbaka snart så att vi kan spela fotboll, äta lunch och göra andra aktiviteter tillsammans.

Ville gråta av tacksamhet

Waranchit Kangkaew, 14, och kompisen Settawat Boonsri, 13, har känt Vildsvinens lagkapten och anfallare Duangpetch ”Dom” Promthep, 13, sedan förskolan.

– Vi var väldigt väldigt glada när beskedet kom i går och vi ville gråta för vi är så tacksamma till alla som hjälpt till, säger Settawat.

Pojkarna och tränaren Ekapol Chanthawong, som Waranchit också känner genom fotbollen, kommer att stanna på sjukhuset i Chiang Rai i minst en vecka. Därför får firandet dröja på skolan där man varje dag samlats för samtal om de saknade vännerna.

– Vi ska vänta på att pojkarna kommer tillbaka till skolan så att vi kan fira tillsammans, säger Waranchit.

– När pojkarna var i grottan så fyllde Dom år, så när han kommer ut så ska vi fira hans födelsedag tillsammans.

”Många elever ler igen”

Fysikläraren Sudlux Na Phikul berättar att hon under natten för första gången på länge kunnat sova gott. Och hon har redan märkt hur atmosfären i klassrummet förändrats.

– Nu är stämningen annorlunda och vi kan se hur många elever ler igen, det är en fin känsla, säger hon.

Under tio dagar var pojkarna helt försvunna. Efter att de hittats tog det ytterligare en vecka innan de kunde räddas. Enligt Sudlux har barnen hjälpt varandra att hålla modet uppe.

– Inga elever har gråtit. Däremot så har några bett om ledighet för att gå och hjälpa till nära grottan, säger hon.

Ingen får nämna grottan

Efter att ha kämpat för sina liv i över två veckor nere i en mörk grotta finns risken att överlevarna dras med mentala trauman – vilket både skolledning och elever är redo för. Regel nummer ett är enkel: prata inte om grottan.

– Jag har redan pratat med mina elever och sagt till dem att de inte ska ställa några frågor om grottan eftersom pojkarna just nu är väldigt svaga i sina känslor, säger Sudlux.

– Bara om de känner sig väl till mods och själva tar upp det så kommer vi att kunna prata med dem om det och fråga om hur de haft det.

Får specialgjord läroplan

I ett av de brev som barnen skickade upp till omvärlden via dykare, skrivna på lerigt papper, bad de sina lärare om att slippa extra skolarbete för sina missade lektioner och prov när de tagit sig upp. Och skolan har förberett sig även på detta.

– Vi har gjort en speciell plan för hur eleverna från grottan ska ta igen skolarbetet, en och en. De kommer att få speciallektioner och specialanpassade läxor och så, säger Sudlux.