"Försenade byggen kostar miljarder varje år"

Byggen drar ut på tiden och ekonomiska kalkyler spräcks. Nu senast gäller det jätteprojektet Förbifart Stockholm.

Politiker borde oftare sätta stopp när de märker att kostnaderna skenar, anser en trafikforskare.

Motorvägsprojektet Förbifart Stockholm försenas med fyra år och blir över tre miljarder kronor dyrare. Men det är inte det enda stora byggprojektet där kostnaderna skenat.

Många minns tågtunneln genom Hallandsåsen, där slutnotan blev cirka tolv gånger dyrare än beräknat. Botniabanan blev cirka 70 procent dyrare än beräknat, Blekinge kustbana 15 procent, och i Mjölby rusade priset för en bangårdsombyggnad med 659 procent.

– Systematiken i de här kostnadsöverdragen som gäller stora, men faktiskt även mindre projekt, är oroande, säger Maria Börjesson, trafikforskare och professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Starka lobbyister

Frågan är varför priset så ofta skenar. Det trista svaret är att forskarna inte vet. Däremot finns ett antal hypoteser. Ibland uppstår komplikationer när beräkningarna inte stämmer med verkligheten.

– Man börjar borra i ett berg och så märker man att det inte riktigt fungerar utan att man måste ändra projekteringen, säger Maria Börjesson.

Misstag kan också ske vid upphandlingen. Det blir fel priser och kostnaderna ökar.

Men en viktig orsak tros också vara att det uppstår en slags felaktig partisk optimism kring projektet.

– Det finns politiska partier som driver projekt hårt, det finns starka lobbyister och det kan också finnas personer internt som arbetat ett helt liv med att få igenom ett visst projekt. Och de har väldigt starka incitament att underdriva kostnaderna, säger Maria Börjesson.

Notan hos skattebetalarna

När beslutet väl är fattat, och kostnaderna kraftigt stiger, är det ofta skattebetalarna som får ta notan. Så sker nu med Förbifart Stockholm, trots att orsakerna till förseningen till största del beror på att en byggfirma begick flera allvarliga fel vid ett av tunnelbyggena.

– Hade det varit privata finansiärer hade risktagandet varit en viktig del att ta hänsyn till. Är det en väldigt hög risk kräver man en större avkastning på projektet. Men den här riskhanteringen ser inte ut att fungera så väl inom det offentliga. Här tycker jag att ansvarsutkrävandet brister, säger Maria Börjesson.

Politiker skulle betydligt oftare kunna kliva in och sätta stopp när man ser att kostnaderna för ett bygge drar iväg, menar hon.

– Man skulle önska att regering och riksdag satte ner foten. Exempelvis i fallet med Hallandsåsen. När man såg hur dyrt det blev borde man ha sagt "lägg ner".

Kostar miljarder

Förseningarna inom stora byggprojekt kostar Sverige flera miljarder varje år, bedömer Maria Börjesson. Till det kommer samhällsekonomiska kostnader kopplade till att resenärer inte kan använda de nya transportvägarna.

Finns det då något stort byggprojekt som kostat mindre än beräknat? Svaret är ja. Citytunneln i Malmö är känt för att ha sparat in en miljard kronor.

– Det är det exemplet som går runt i branschen, att där blev det faktiskt billigare, säger Maria Börjesson.