Större chans att lösa ett Palmemord i dag
Beatrice Nordensson/TT
Publicerad 2020-02-28
Om en svensk statsminister skulle skjutas till döds på öppen gata är chansen att få fast mördaren större i dag än vad den var 1986 när Olof Palme dödades.
– Jag tror att våra möjligheter är betydligt bättre, säger Christer Axling, utredningsledare på grova brott i Stockholm.
Det har gått 34 år sedan Sveriges statsminister mördades en sen kväll på Sveavägen i centrala Stockholm. Än i dag har mordgåtan inte fått sin lösning, även om åklagaren Krister Petersson för drygt två veckor sedan gick ut och sade att åtal kan väckas före sommaren och att han är positiv till att kunna presentera vad som hänt kring mordet och vem som är ansvarig för det.
Bättre rustad
Hanteringen av Palmemordet har kritiserats, men hur skulle det vara om en högt uppsatt politiker i dag sköts i centrala Stockholm? Skulle polisen lyckas lösa mordet och hur skulle det i sådana fall gå till?
Christer Axling, utredningsledare på grova brott vid polisen i region Stockholm, säger att om det sker ett mord "utöver det vanliga" är svensk polis bättre rustad i dag än för drygt 30 år sedan.
– Det där beror ju lite på hur, var och när brottet sker. Men om man ska ge ett generellt svar så tror jag att våra möjligheter är betydligt bättre i dag.
Ny teknik
Han lyfter fram flera skäl till att polisen i dag har större möjlighet att lösa den här typen av mord – och ny teknik är förstås ett av dem.
– Jakten på digitala bevis är ju betydligt mer central i dag än tidigare. Det finns möjlighet att få in övervakningsfilm på olika sätt, och det hade man inte då. En gärningsman lämnar också efter sig digitala spår i en mängd olika upplagor och former som vi har möjlighet att kunna säkra.
Han säger också att möjligheten som finns i dag att nå ut till allmänheten via olika medier också förbättrat chansen att hitta en misstänkt gärningsman med hjälp av tips.
– Det får en genomslagskraft som blir omedelbar. Man kan till exempel titta på terrorattentatet på Drottninggatan där bilden på (gärningsmannen) Akilov kom ut i väldigt nära anslutning till brottet, säger Christer Axling.
Även när det gäller teknisk bevisning är förutsättningarna bättre i dag.
– Den forensiska bevisningen har blivit betydligt bättre än tidigare. Genom NFC:s och forensikernas arbete finns i dag många fler möjligheter att nå framgång.
Högre tempo
Det är också nya arbetssätt som förbättrat polisens förmåga vid brott utöver det vanliga. Christer Axling lyfter fram att tempot i utredningar har ökat betydligt jämfört med för 30 år sedan. Det kan till exempel handla om att upprätta avspärrningar och förhöra vittnen.
– Vi inser att vi ska agera direkt vid grova brott. Vi måste få fram personal för till exempel dörrknackning i området och förhörspersonal som lösgörs från sina ordinarie arbetsuppgifter och kommer ut snabbt för att få tag på centrala vittnen. Dem hör man gärna på plats i nära anslutning till brottet medans minnesbilden är färsk. Ju äldre ärendet blir det så klart svårare att minnas vad som har hänt.
Bättre samarbete
Han tycker också att det skett en attitydförändring inom Polismyndigheten som gör att man vinner tid när man jobbar med grova brott. Det är till exempel inte lika vattentäta skott mellan poliser som jobbar på gatan och de som sitter mer på kontoret.
– Förut var det mer att de uniformerade, det vi kallar den blå sidan, gjorde sitt och kriminalen sitt. Nu jobbar vi mer tillsammans och man förstår varandras profession på ett annat sätt. Samarbetet just mellan "blå" och "krim" är en av tempovinsterna som vi gör i dag, säger Christer Axling.
PODD Allt om nya uppgifterna i Palmeutredningen
I podden Aftonbladet Daily pratar vi med Lena Mellin och Oisín Cantwell om de nya uppgifterna som kanske kan lösa mordgåtan efter 34 år.