Manne och Minna fick fart på sexlivet efter cancern: ”Det är inte kört”
Publicerad 2017-11-29
När Manne Brandner, 53, drabbades av prostatacancer befarade han och frun Minna att samlivet skulle vara över.
Men med hjälp av läkemedel kom de i gång igen.
– Sexlivet är långt ifrån slut, även om det var problem i början, säger Manne.
I en vit trävilla utanför Eskilstuna bor äkta paret Manne, 53, och Minna, 50, Brandner. De inglasade verandan bjuder på vacker vy över hösthagar.
Det var en bekant med sjukdomen som rekommenderade Manne att PSA-testa sig.
Manne och Minna, som driver en golvläggarfirma, beslutade sig då för att utöka hälsoundersökningen bland sina anställda med erbjudande om ett PSA-prov.
– Alla karlar över fyrtio tog provet, säger Minna.
De var ett femtontal män, men bara Manne hade förhöjt värde.
Tack vare en privat sjukvårdsförsäkring fick han snabbt hjälp på en klinik i Stockholm.
Manne blev aldrig orolig
Tio vävnadsprover togs från prostatakörteln. Alla var anfrätta av cancer.
Cancern var aggressiv.
– Läkaren sa att om Manne hade väntat till året därpå med PSA-provet, så hade han inte haft samma förutsättningar, säger Minna.
I januari 2015 fick Manne veta att han hade prostatacancer. Men Manne, som är lugn till sin läggning, blev aldrig orolig.
– Jag är mer en sådan person som tar det som det kommer, säger han.
Värre var det för Minna att få det omskakande beskedet.
– Cancer är ju så laddat och man är uppvuxen med att om folk fick cancer så var det lika med döden, säger hon.
Sexlivet började om på semestern
Det märkliga var, tyckte familjen, att Manne föreföll så frisk och stark, trots den livshotande sjukdomen.
– Jag hade aldrig några symtom. Jag har aldrig mått dåligt eller känt mig sjuk, säger Manne.
Redan en vecka efter diagnosen opererades han med robotkirurgi. Eftersom cancern hade spridit sig till sädesblåsorna togs även dessa bort.
Manne visste att han kunde drabbas av både impotens och inkontinens som biverkningar av operationen.
Eftersom han nyligen hade fyllt 50 år så var en familjeresa till Mexiko inbokad. Läkaren uppmanade paret att försöka få i gång samlivet igen.
– Det blev en bra semester, säger båda – och skrattar.
”Medicinerna behövs ju”
De känner sig trygga med varandra eftersom de varit tillsammans så länge, i 26 år. Det underlättade för dem att börja utforska sexlivet på nytt.
– Vi fick ha ett annat samliv i början, men själva funktionen tog det ju längre tid med. Man får göra på olika vis. Men det är inte som en läkare sa, att sexlivet är slut, säger Manne.
– Det enda jag blev frustrerad över var att det tog lite lång tid att komma i gång med potensen.
Även Minna avfärdar uppfattningen att samlivet måste vara slut.
– Bara för att man får prostatacancer så är det inte kört. Det är Manne ett levande exempel på.
I början fick han ta hjälp av tre olika läkemedel mot impotens.
– Det var problem i början, men sedan har det blivit bättre och bättre. Men medicinerna behövs ju.
”Allt har gått lätt”
Numera klarar han sig med ett läkemedel. Dessa dyra mediciner ingår dock inte i läkemedelsförmånen, utan man måste betala dem själv. Det tycker paret är djupt orättvist, eftersom inte alla män med prostatacancer har råd.
– Man kan ju tycka att läkarna borde kunna ge det i medicinskt syfte och då ska det ingå i högkostnadsskyddet, säger Minna.
Eftersom Mannes PSA-värde började stiga igen blev han strålad under sju veckor.
Så här i efterhand tycker Manne att han haft tur.
Tur att han PSA-testade sig i tid.
Tur att han slapp urinläckage.
Tur att han och hustrun kan ha ett sexliv.
– Allt har gått så förvånansvärt lätt och rullat på så fort, men det är ju tack vare att jag hade den där sjukvårdsförsäkringen. Annars är väntetiden flera månader för operation, säger han.
Talar öppet om sjukdomen
De långa väntetiderna är en annan orättvisa de vill lyfta fram. Prostatacancer har den längsta väntetiden för behandling av alla cancertyper i Sverige. Den är i genomsnitt fem månader för operation.
Att prata öppet om sjukdomen var en självklarhet för dem båda.
– När vi hade fått beskedet sa jag att vi kan inte vara tysta om det här, utan vi måste tala om för andra att gå och kolla sig, säger Minna, som tänkte att om det kan hända Manne så kan det även hända deras syskon, vänner och bekanta.
– Det är ju en sjukdom som inte bara drabbar äldre män utan även yngre, när man tycker att man befinner sig på toppen av livet, säger hon.
Minna startade därför en insamling till förmån för Mustaschkampen ihop med parets tre vuxna barn samt svärsönerna på Facebook 2015. "Eskilstunamustaschen" har dragit in 85 000 kronor hittills.
Oroar sig inte
Även på firman, där det enligt Manne råder en rå men hjärtlig stämning, pratar han öppet om sin sjukdom.
– Vi sitter inte och pratar djupt om det, utan på ett annat sätt. Men om någon frågar har jag absolut inga problem med att berätta och även sexlivet kan jag skämta om.
Kanske, funderar han, beror det på att allt har gått så bra.
– Jag kanske hade pratat om det på ett helt annat sätt om det hade varit mycket problem. Nu kanske det är lätt att sitta och vara lite kaxig.
• Är du orolig för att sjukdomen ska komma tillbaka?
– Nej inte alls, säger Manne Brandner.
