Väktare efterfrågas till boenden

Upplopp i Emmaboda och mord i Mölndal. Och personal på hem för ensamkommande flyktingbarn som låser in sig av rädsla.

Ett stort antal nya väktare utbildas för att möta kommunernas stora efterfrågan på hjälp.

– Vi ska inte sticka under stol med att det är ett stort problem på många boenden. Vid frustration och när olika kulturer möts uppstår friktioner, säger Björn Ericsson, branschexpert hos Almega Säkerhetsföretagen.

I måndags knivdödades en 22-årig kvinna i ett bråk på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal där hon jobbade. Och sent på onsdagskvällen skakades ett HVB-hem i Emmaboda av upplopp.

Fönster slogs sönder och personalen låste in sig och kallade på polis. Nu är 19 ungdomar misstänkta för upplopp och en av dem har anhållits.

Oro och frustration

Emmabodas socialchef Thomas Svensson pekar på den frustration som finns hos många av ungdomarna. De befinner sig i ett nytt land och har i många fall ingen kontakt med sina familjer. Samtidigt är de oroliga över sin framtid.

Nu tar kommunen hjälp av ett vaktbolag.

Enligt Björn Ericsson har också efterfrågan på väktare i Sverige ökat markant. Under november och december utbildades 450 nya väktare — lika många som normalt utbildas på ett halvår. Flyktingsituationen har medfört ett ökat behov av väktare även vid exempelvis bussterminaler och tågstationer.

– Vi har satt in enorma resurser för att möta den stora efterfrågan. Vi har även fått dispens hos polisen för att skjuta på fortbildning och i stället ägna oss åt utbildning av nya väktare, säger han.

HVB-hem granskas

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kommer också under året att besöka samtliga HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Framför allt är det tryggheten och säkerheten som kommer att vara i fokus.

– Det blir ännu mer angeläget med anledning av det som händer just nu, säger Birgitta Hagström, avdelningschef på IVO med särskilt ansvar för ensamkommande flyktingbarn.

Nu måste kommunerna komma ikapp med utredningarna av barn och ungdomar, anser hon, och identifiera vilka som mår dåligt behöver särskilda insatser.

Migrationsminister Morgan Johansson pekar på att en del av lösningen är att bättre sprida barnen över landets kommuner. Regeringen gav på torsdagen Migrationsverket i uppdrag att ta fram en fördelningsnyckel för i vilka kommuner ensamkommande barn ska placeras. Vissa kommuner kommer att få ta emot fler än de gjort hittills.

– Det kommer att bli de som tidigare inte tagit emot så många. Vi talar om Lidingö, Danderyd, Täby och Vellinge. Det är den typen av kommuner som varken har många asylboenden eller många invandrare som redan bor i kommunen, säger Johansson.

John Alexander Sahlin/TT
Cecilia Klintö/TT