Risken för kärnvapenkrig i Europa ökar

Donald Trump och Vladimir Putin.

Risken för att kärnvapen kan komma att användas i Europa ökar.

USA har gett Ryssland 60 dagar på sig för att visa att de inte bryter mot ett viktigt avtal. Putin nekar.

Om inte Moskva backar ökar risken för ett kärnvapenkrig av misstag. Liksom för att andra kärnvapenavtal går i graven.

Följ ämnen
Nato

Avtalet går under förkortningen INF och innebär att både USA och Ryssland lovar att inte skaffa några medeldistansrobotar som kan bära kärnvapen. När det slöts 1987 ansågs det vara en stor framgång för försöken att minska risken för ett kärnvapenkrig i Europa.

Tusentals missiler med en räckvid mellan 500 och 5 500 kilometer skrotades.

En långdistansrobot tar cirka 30 minuter på sig att avverka sträckan mellan USA och Ryssland. Tiden är visserligen knapp men det finns ändå en chans att upptäcka om ett kärnvapenlarm är äkta eller inte.

En medeldistansmissil inom Europa tar bara minuter för att nå sitt mål. Alltför lite tid för att upptäcka om det rör sig om ett falsklarm eller inte.

President Donald Trump hotade redan i oktober med att säga upp avtalet därför att Ryssland ”fuskar”. USA hävdar att ryssarna i hemlighet har utvecklat en medeldistansrobot som kan utrustas med kärnvapenstridsspetsar. Det handlar om det nya kryssningsmisilen SSC-8 (den ryska beteckningen är 9M729) som enligt västerländsk militär expertis ger Ryssland möjlighet att på några minuter nå hela Europa med kärnvapen.

Putin hotar

Något Ryssland förnekar. I stället anklagar president Putin USA för att försöka hitta en förevändning för att själva börja tillverka kärnvapen för kortare distanser. Putin hotade i går med att börja tillverka medeldistans-kärnvapen ifall USA gör det.

Nato backar nu upp USA:s ultimatum där ryssarna får 60 dagar på sig att bevisa att de inte bryter mot avtalet. Om inga bevis presenteras kommer USA att dra sig ur avtalet.

USA har ända sedan 2014 misstänkt att Ryssland bryter mot INF-avtalet. President Obama tog upp frågan med ryssarna och hoppades kunna nå en lösning utan att offentligt anklaga Ryssland, men utan framgång.

President Trump höjde insatserna när han i samband med ett valtal i Nevada hotade med att säga upp avtalet. Nu höjs insatserna ytterligare när Nato offentligt går ut och stödjer USA:s hot.

Mycket oroande

Utvecklingen är mycket oroande. Bråket om INF-avtalet är ännu ett exempel på hur dagens världsordning krackelerar. Den här typen av internationella avtal som reglerade kärnvapnen och minskade antalet stridsspetsar var oerhört viktiga för att kyla av den internationella spänningen under det så kallade kalla kriget och minska risken för ett kärnvapenkrig. Avtalen skapade ett mått av förtroende mellan stormakterna och regler för det internationella umgänget.

Skulle INF-avtalet haverera är det inte bara dåligt för relationerna mellan Ryssland och USA. Det försämrar även säkerhetsläget i Europa på ett avgörande sätt.

Ingeting tyder på att varken USA eller Ryssland har några planer på att använda sina kärnvapen. Vapnen finns för att fungera som en ömsesidig avskräckning. Alla är medvetna om att ett kärnvapenkrig skulle kunna göra slut på mänskligt liv som vi känner det.

Utan avtalet ökar risken för att rustningspiralen av kärnvapen åter drar igång. Ju fler vapen desto större risk för att de någon gång kommer till användning. Andra nedrustningsavtal ligger i farozonen.

Osäkrare värld för oss alla

Tyvärr följet hotet mot INF-avtalet en oroande trend där den regelbaserade världsordningen som byggdes upp efter andra världskriget monteras ned bit för bit.

Värst av allt är att den supermakt som var en av de drivande krafterna bakom denna regelbaserade ordning och samtidigt en av dess viktigaste garanter nu aktivt medverkar till dess accelererande kollaps. Exempelvis sa USA nyligen upp avtalet som ska hindra Iran från att skaffa kärnvapen.

Sannolikt har USA och Nato rätt när de anklagar Ryssland för att bryta mot INF-avtalet men det är symtomatiskt för tidsandan att parterna inte försöker lösa konflikten genom samtal och förhandlingar utan genom ensidiga ultimatum.

Om INF-avtalet inte går att rädda innebär det en osäkrare värld för oss alla.

Följ ämnen i artikeln