Så hamnade julen mitt i USA:s kulturkrig
Julfirande i USA är inte bara paket, tända ljus och matfrossa.
Högtiden har också hamnat i centrum för ett större kulturkrig.
President Trump har nu utsett sin sida till segrare – men är det verkligen så?
Happy holidays!
Två ord som blivit allt vanligare i den amerikanska offentligheten.
Att exempelvis butiker har bytt ut det traditionella ”Merry christmas” mot det mer generella ”Happy holidays” är för några en odramatisk anpassning till ett allt mer mångkulturellt land där inte alla firar jul. Men för andra är det en attack på kristna värderingar och amerikansk tradition.
Donald Trump lovade redan under presidentkampanjen att avsluta ”kriget mot julen”.
– Vi närmar oss den vackra julsäsongen som folk inte talar om längre. De använder inte längre ordet ”jul”, sa Trump i oktober, när han talade på den konservativa konferensen Values Voter Summit.
Vilka han menade med ”de” specificerades inte. Men kriget mot julen har varit föremål för debatt i decennier. Enligt sajten Snopes skrev industrimagnaten Henry Ford om ”judiska” attacker på julen redan år 1921.
På 2000-talet har det istället varit ateister och liberaler som ansetts vara julens främsta belackare.
Det numera sparkade Fox News-ankaret Bill O’Reilly klagade år 2004 på att butiker som Macy’s tagit bort orden ”god jul” från sina skyltar – och lanserade en teori om varför.
– Sekulära progressiva amerikaner har fattat att USA aldrig kommer godkänna homosexuella äktenskap, partiell abort, legaliserade droger... och många andra progressiva visioner på grund av religiös opposition. Men om de sekulära kan förstöra religionen i den offentliga miljön är den här nya progressiva världsordningen möjlig, sa O’Reilly.
Homosexuella äktenskap och mer liberala lagar kring droger har blivit verklighet i USA. Om det beror på Macy’s julskyltning är inte helt fastslaget, men många bedömare är övertygade om att Trumps valframgång till stor del beror på att en stor del av amerikanerna kände att de höll på att förlora kulturkriget.
Inte minst efter att Obama, en afroamerikan, drev igenom eller sanktionerade ett flertal progressiva segrar i kulturkriget genom lagstiftning och domstolsbeslut. Trump försöker nu vrida tillbaka klockan, bland annat genom att slå ned på abort- och hbtq-rättigheter.
Att det skulle bli en excentrisk affärsman från den ultraliberala bastionen New York som kom till de konservativas räddning må vara paradoxalt, men enligt flera experter handlar det snarare om taktik snarare än politisk ideologi.
Kulturkrig driver på polarisering, tvingar politiken i en diskussion om svart och vitt – och tar bort fokus från motgångar inom sakpolitiken.
– Det här en den stora tragedin av kulturkriget: det skapar i princip inget konstruktivt. Det mesta man slåss om är långt ifrån trivialt, men symboliskt, skriver Bill Scher i Politico.
I torsdags invigde Trump det officiella julfirandet i Vita huset.
”Det är en stor ära att äntligen få önska USA och världen en mycket GOD JUL”, twittrade han efteråt.
På Trumps Facebooksida skriver en användare:
”Tack herr president för att du tar Gud tillbaka till Vita huset och för att du inte är rädd att säga ”god jul”.
Men hade verkligen orden ”god jul” avskaffats? Det verkar inte så. Barack Obama, till exempel, önskade god jul vid ett flertal tillfällen.
Trumps julpynt i Vita huset är grandiost – men faktum är att hans föregångare tog i ännu mer: Medan Trump smyckar Vita huset med inte mindre än 53 julgranar och 12 000 prydnader hade Obama 62 granar – och 70 000 prydnader.
Sajten Politico noterar att om Trump fortsätter på inslagen linje med att skryta om att allt han företar sig är störst och bäst så kan det i fallet julen alltså slå tillbaka mot honom.
Snopes påminner slutligen att julen faktisk har varit förbjudet på riktigt under en period i USA:s historia.
År 1659, visserligen före USA bildades som nation, förbjöds julfirande av den kristna ledningen för kolonin Massachusetts Bay. Anledningen? Gåvor, matorgier och annan dekadens ansågs var syndigt och icke gudsfruktigt.
PODD: Striden om aborträtten
Podcasten Aftonbladet Daily diskuterar Alabamas abortlagar och den globala striden om aborträtten.
Lyssna iTunes (iPhone) Acast Spotify