Barn drabbas hårt av vuxnas juldrickande

Carl Cato/TT

Publicerad 2018-12-18

Drygt fyra av tio upplever andras drickande under jul och nyår som negativt. Runt 300 000 svenskar är beroende av alkohol och minst lika många uppvisar problematiska beteenden när de dricker.

– Många barn tror att de är ensamma i att deras föräldrar dricker för mycket, säger Carl Fredrik Alexander Rask, som själv växte upp med en missbrukande pappa.

Carl Fredrik Alexander Rask var 12 år gammal när han insåg att hans pappa inte var frisk. Han hade två kompisar med sig hem när han såg sin pappa genom köksfönstret, sittande vid köksbordet, fullkomligt utslagen.

– Jag såg hur han gled ner på golvet med ett halvätet äpple. Och det fanns alkohol och tabletter på bordet. Jag fick ringa ambulans. Att se mina kompisars reaktioner på det här, det var då jag förstod att det inte var normalt, säger han.

Det var inte första gången han hade sett sin far dricka tills han förlorade medvetandet, och inte den sista.

– Jag lärde mig knepen som de i ambulansen använde. Man gnuggar knogarna hårt mot bröstkorgen, det gör skitont och då brukar man kunna få ett livstecken.

I dag har Carl Fredrik Alexander Rask en Youtube-kanal med drygt 90 000 följare och hans videor får hundratusentals visningar. Med personliga berättelser når han ut till barn och ungdomar som lever i medberoende.

– Därifrån man kommer, man är så van vid det att man tror att det är normalt. Många tror att de är ensamma i det här. Många beskyller sig själva och tror att det är deras fel att de vuxna dricker, säger han.

Negativt för 4 av 10

Enligt en ny undersökning som organisationen IQ har låtit Sifo genomföra anser 44 procent av de svarande att andras drickande påverkar deras jul- och nyårsfirande negativt. Under högtider som jul, midsommar eller påsk är det fler som får problem med alkoholen.

– Den enkla förklaringen är att man dricker mer. När konsumtionen är som störst är det som mest problem, säger Sven Andréasson, professor vid beroendecentrum på Karolinska institutet.

Effekterna av missbruk och de samhällskostnader det för med sig är väl kartlagda i forskningen. Enligt Andréasson talar mycket för att kostnaderna är lika stora om man ser till dem som påverkas av andras drickande.

– Det är alltså kostnader för oro, dåligt psykiskt och fysiskt mående, hur mycket man klarar av att arbeta och så vidare, säger han.

Barn som växer upp med missbrukande vuxna påverkas starkt. Enligt Sven Andréasson pekar forskningen på att barn till missbrukare löper större risk än andra att få problem senare i livet. En förhöjd oro och stress som barn korresponderar ofta med psykisk och fysisk ohälsa som vuxen.

– Barn är en viktig anledning till att ta det lugnt med alkoholen. Man behöver inte vara nykterist. Det går bra att ta en öl, en snaps vid julbordet eller att skåla i champagne, men det är inte okej att vara alkoholpåverkad när man har ansvar för små barn. Och när barnen blir större ändras uppgiften och man måste tänka på att man fungerar som förebild, säger Andréasson.

Många barn oroliga

Organisationen Bris håller sina kanaler öppna under hela jullovet. Kring julhelgen hanterar de runt 1 200 kontakter med oroliga barn och ungdomar. Under jul och nyår ökar barns oro kring vuxnas miss- och riskbruk av alkohol.

– De barn som far illa har ofta föräldrar som dricker annars också. De som ringer oss säger saker som "jag trodde att de i alla fall skulle sluta på jul", men så har det blivit kaos i stället, säger Anna Holmqvist, pressansvarig på Bris.

Sven Andréasson har ett handfast råd till den som är orolig för att en närstående dricker för mycket: Prata om det.

Forskningen visar att den typen av reaktioner faktiskt har en effekt och att närståendes varningssignaler är viktiga när det gäller att förändra negativa beteenden.

– Det är inte lätt och det bästa är om man kan välja rätt tillfälle, prata om det på ett bra sätt och vara konkret: Jag har sett att du gör det här.

– Det lönar sig att göra det, utan att man ska ha för optimistiska föreställningar, säger Andréasson.

Många unga som har sett hans filmer på Youtube hör av sig till Carl Fredrik Alexander Rask med sin oro för föräldrar eller andra vuxna.

– Den vanligaste frågan är "vad ska jag göra?". Det är hemskt att säga men man kan inte få någon som missbrukar att sluta, det kan bara missbrukaren göra själv. Det är lätt att man sätter den som missbrukar i främsta rummet och försöker hjälpa. Jag brukar svara att man ska tänka på sig själv, man måste försöka få sig själv att må så bra som möjligt, säger han.