Jimmy, 40, drogs med av lavinen – överlevde

Jimmy Bystedt, 40, hann ta en sväng på skidorna i Kittelfjäll innan snön runt omkring honom sprack upp och han drogs med i lavinen.

På flacken stod hans vänner och filmade.

– Det blev väldigt turbulent, säger han.

Jimmy Bystedt, 40, från Boden och hans kompisar hade varit i Kittelfjäll i Västerbottensfjällen och åkt skidor under några dagar i slutet av januari när de på söndagen skulle göra några sista åk.

De hade sedan tidigare framför allt åkt off-pist men i kontrollerade områden.

– Sedan såg vi att det såg väldigt fint ut lite högre upp på kalfjället och bestämde oss för att knalla upp en bit och göra ett off-piståk. Det var ingenting märkvärdigt egentligen, säger Jimmy Bystedt.

”Hann ta en större sväng”

Killarna gick upp. Jimmy med skidorna på ryggen. Han kom därför ett par höjdmeter högre upp än de andra.

Där han stod var det vindpackad snö. Underlaget var hårt och sluttningen brant.

– Det tog tid och var svårt att få på sig skidorna.

Kompisarna hann påbörja sina åk. Patrik Olofsson hade en kamera på sin hjälm och filmade åket, sväng efter sväng.

Han åker först och kommer ner på flacken ett par hundra meter. Sedan åker Hans Fredhult. Sist ut är Jimmy.

Han letade längs fjällkanten efter mjukare snö och släpper sedan på skidorna.

– Jag for över kanten och hann ta en större sväng. Då ser jag hur allt spricker upp runt omkring mig. Då förstod jag. Det var verkligen en lavin. Det blir en chock.

”Sket sig ganska omgående”

Samtidigt står kompisarna på flacken och ser allting. Patrik Olofsson fångar dessutom det med sin kamera.

– Sen går allting oerhört snabbt. Det låter som om det som händer pågår under en minut men det är bara några sekunder. Man blir väldigt fokuserad när det väl händer.

Jimmys första tanke är att åka rakt ner och försöka svänga snett ur lavinen. Vilket man ska göra.

– Men det sket sig ganska omgående kan man säga. Snön tog tag i en skida så att den for bakom mig och så sprätte den lös och jag föll framåt mot bröstet med huvudet före.

Han försökte sedan bara att hålla huvudet över snöytan.

– Jag bara ”simma, simma”. Det gick bra en kort sekund. Det blir väldigt turbulent. Sedan kommer det snö från sidan, som jag uppfattar det, och sköljer över mig. Då känner jag bara ”nej, nej, nej, inte hamna under nu”.

Han hinner tänka väldigt mycket under lång tid. Om hur transceivern, lavinsändaren, ligger kvar i stugan.

– Vi hade spadar och lavinsonder men transceiver är det viktigaste. Hamnar man under snön så är det vad man kan leta efter.

Hade en plan för nästa steg

I området klassificerades den dagen risken för laviner till en tvåa på den femgradiga lavinskalan. Det var väldigt lite snö för säsongen.

– Att det skulle gå en lavin fanns inte i min tankevärld.

Han hann även tänka på vad han skulle göra om han blir fast, att kura ihop sig och skapa en luftficka.

– Jag kände bara ”när ska jag göra det då?" När är det dags?

I det ögonblocket lättade trycket och han kom upp till ytan igen. Jimmy åkte fortfarande med lavinen.

Sedan stannade allting upp och han tittade bakåt.

– För att se om det kom mer snö men det gjorde det inte. Det var ett adrenalinpåslag utan dess like. Då tog jag några stora djupa andetag. Det gick bra. Jag hade tur i oturen.

Lavinen var 50-60 meter bred och ett par hundra meter lång. Han hade tur att han inte hamnade i dess centrum utan på sidan.

Han slog i magen. I övrigt klarade han sig bra.

– Det enda jag egentligen miste var en stav, men det kändes överkomligt.

”Kommer aldrig att sluta”

Med hjälp av sina vänner hasade han ner på en skida i jakten på den andra som låg längre ner. På vägen nerför fjället mötte de pistvakter, som larmats av en person som varit på tur ett par kilometer därifrån och sett lavinen.

Lavinen utlöstets nog tackvare att snö packats i omgångar på fjällsluttningen.

– Det släppte ett eller två lager av det där och då händer det väldigt snabbt.

Jimmy kommer aldrig mer åka off-pist utan all utrustning men med all säkerhet åka igen.

– Off-piståkning är bland det roligaste och bästa man kan göra. Jag kommer aldrig att sluta men det är klart att jag kommer att tänka mig för både en eller två gånger. Jag tycker inte att man ska vara rädd för att åka off-pist men utrusta sig, fråga sig fram och tänka till. Förhoppningsvis kan det här få någon annan att undvika en lavin. Det är förhoppningen.