Snabba straffskärpningar kan ge sneda följder

Erika Nekham/TT

Publicerad 2019-10-27

Straffskärpningarna har varit många – och fler kan det bli när politikerna ska sätta hårt mot hårt mot de kriminella.

Men jurister flaggar för att förändringarna sker för ryckigt, och att lagen kan bli obalanserad och orättvis.

Ett exempel är hur straffet för mord kan ändras två gånger 2020.

Kraven på hårdare straff har präglat den kriminalpolitiska debatten de senaste åren. Enligt regeringen har den sedan hösten 2014 tagit initiativ till över 50 straffskärpningar. Från oppositionshåll kommer kritik om att det inte är tillräckligt och att lagstiftningsarbetet går alldeles för långsamt.

Flera jurister som TT pratat med pekar i stället på motsatsen – att det går lite för snabbt och att det återkommande "petandet" i enskilda brottstyper skapar oordning i straffsystemet.

– Går man in och ruckar i enskilda brott, som har varit fallet på senare tid, så försvinner systematiken. Och det kan bli väldigt konstigt, för det är ingen som tittar på helheten, säger advokaten Bengt Ivarsson, tidigare ordförande för Advokatsamfundet och ofta anlitad som juridisk expert i statliga utredningar.

Hårdare och hårdare

Utgångspunkten inom svensk straffrätt är att det ska finnas en proportionalitet mellan olika typer av brott. Det skulle man enkelt kunna se om man tänker sig att man listar alla brott utefter deras straffskalor, från det minst till det mest klandervärda.

Ändrar man i en straffskala här, och i en straffskala där, så påverkas den proportionaliteten. Om man vill att balansen ska kvarstå, får man kompensera genom att fortsätta höja straffen för andra brott. På så vis sker en klättring mot hårdare och hårdare straff generellt.

– Det är väl precis det vi sett under en längre tid nu, att man har börjat ändra vissa straffskalor och sedan gått vidare med andra typer av brott. Om ett brott skenar i väg, då måste man dra upp vissa andra brott om proportionaliteten ska gälla, säger Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

Flera av de politiska förslag som lämnats kritiseras dessutom för att de får konsekvenser som kan uppfattas som orättvisa. Ett exempel är Moderaternas förslag om att fördubbla straffen för brott med koppling till gängbrottslighet.

– Det innebär att om en gängkriminell misshandlar en annan gängkriminell kommer han få dubbelt så högt straff som om han misshandlar sin hustru, säger Bengt Ivarsson.

Tre olika versioner

Ett annat exempel är den kommande lagen om blåljussabotage. Den innebär att brott riktade mot exempelvis polis och ambulans ska straffas strängare.

– Ska det vara hårdare straff om jag slår ner en polis än om jag slår ner en 95-årig kvinna? Det kanske det ska vara, men man måste tänka till. Är det rimligt, ska det vara på det sättet? säger Ivarsson.

Ett färskt exempel på hur lagändringar kan ske snabbt och ryckigt gäller straffet för mord. Nyligen stod det klart att regeringen får igenom sin proposition om att mord oftare ska kunna ge livstids fängelse. Samtidigt vill riksdagens justitieutskott försöka införa ytterligare skärpningar. Detta kan få till följd att straffet för mord ändras två gånger under nästa år.

– Då kommer man i domstolssystemet hantera mord med tre olika sorters lagstiftning. Dels lagstiftningen 2019, dels lagstiftning första halvåret 2020, dels lagstiftningen andra halvåret 2020. Det tror jag aldrig har hänt tidigare, säger Bengt Ivarsson.

"Kyla av debatten"

Bengt Ivarsson anser att hela straffsystemet borde utredas.

– Man borde se över alltihopa. Tillsätta en parlamentarisk kommitté med representanter för alla politiska partier. Då förpliktigar man dem också att stå för vad de kommit fram till i den här utredningen, och de skulle då förhoppningsvis inte ha anledning att göra så frekventa ändringar som nu, säger han.

Forskaren Dennis Martinsson är inne på samma linje – att det bör göras en allmän översyn av de straffskalor som finns:

– Då undviker man lite den här ryckigheten i lagändringarna. Det blir stabilare om man ser över det mer samordnat. Och så kanske man skulle låta de förändringarna träda i kraft och sedan inte göra några ändringar på ett tag. Låta dem landa i domstolar och praxis. Det skulle bidra med lite mer avkylning i den här debatten, och man slipper ha de här enskilda förändringarna hela tiden.

Följ ämnen i artikeln