Vad händer när IS kalifat kollapsar?

Uppdaterad 2017-07-03 | Publicerad 2017-03-26

Vad händer efter att terrorgruppen IS ”kalifat” faller?

Experter varnar för vilande celler som bara väntar på att bli starkare – och risken för terrorattacker utanför Irak och Syrien.

Omvärlden reagerade med chock och bestörtning när terrorgruppen Islamiska staten intog Iraks andra största stad Mosul 2014 och ledaren Abu Bakr al-Baghdadi ropade ut det självutnämnda kalifatet från stadens stora al-Nurimoské.

Nu, tre år senare, kollapsar kalifatet.

Den irakiska armé som en gång flydde hals över huvud vid IS intåg i Mosul är nu uppbackad av kurdiska och shiamuslimska miliser samt amerikanskt bombflyg. De försöker nu ta tillbaka miljonstaden. Östra Mosul är redan befriat från IS.

Men staden ligger i spillror.

Likadant ser det ut i Falluja i irakiska Anbarprovinsen, den första staden att intas av IS 2014, som sedan juni 2016 är befriat från terrorsekten.

Kan dröja till 2018

Experter har svårt att avgöra när slaget mot IS kan vara över. Efter Mosul planeras en offensiv mot IS egenutropade huvudstad Raqqa i Syrien. Enligt den amerikanske generalen Stephen Townsend kan det dröja till 2018 innan IS är helt besegrat.

Så har IS område i Syrien krympt

Vad händer sedan?

Enligt den amerikanska militären ska det i Syrien och Irak fortfarande finnas uppåt 15 000 IS-anslutna medlemmar. Hur många av dem som är utländska medborgare är i dagsläget svårt att avgöra.

– Jag förväntar mig inte att de plötsligt ska kollapsa i brist på moral. En del kommer att bryta sig loss och fly, andra kommer att slåss till döden, sa Townsend nyligen från Bagdad.

Svenska säkerhetspolisen har återigen varnat för att det kan finnas ensamma svenska återvändare från både IS och andra våldsfrämjande islamistiska grupper som kan inspireras till terrordåd på hemmaplan.

Omgrupperar sig

I en artikel i magasinet The Atlantic listar statsvetaren Colin P. Clarke och extremistforskaren Amarnath Amarasingam flera olika utfall för IS-anslutna efter kalifatets fall.

  • De allra mest rutinerade, som ledaren Abu Bakr al-Baghdadi och hans närmaste nätverk, kommer med stor sannolikhet att gå under jord, kanske i det tunnelsystem som gruppen skapat i Irak och Syrien. Där kan de samla spillrorna av terrorsekten och omgruppera. Under en sådan tidsperiod är det inte osannolikt att färre, men större, attacker likt den omfattande bilbombningen i Bagdad sommaren 2016 inträffar, tror terroranalytikern Alia Brahimi. Andra talar om ett ”IS 2.0”, ett statslöst, underjordiskt kalifat, som ledningen planerat och förberett länge.
  • Det är inte heller otänkbart att IS-följeslagare ansluter sig till andra islamistgrupperingar, som Jabhat Fateh al-Sham (tidigare Nusrafronten) eller Ahrar al-Sham. Det finns även de som kan komma att ansluta sig till al-Qaida, trots att gruppen skiljer sig från IS ideologiskt.
  • De legosoldater som inte tillåts eller lyckas återvända till sina hemländer kan, enligt akademikerna i The Atlantic, tänkas forma sin egen samling av jihadister och söka efter nästa krigsskådeplats i länder som Jemen, Libyen, Tunisien och Afghanistan där IS håller på och etablerar sig.

Tre beskrivningar för återvändare

Återvändarna, den grupp som västeuropeiska säkerhetstjänster oroar sig mycket för, har artikelförfattarna tre teorier om:

  • De kan vara desillusionerade efter ett misslyckat eller avslutat uppdrag och farliga på så vis att de kan radikalisera andra i sin närhet.
  • De kan uppfattas som oengagerade eller av någon anledning trötta på krigandet, men fortfarande anses farliga eftersom de ideologiskt troligtvis fortfarande stödjer extremistisk jihadism.
  • De kan vara fullt operationella/aktiva återvändare och planera ensamattacker. Attackerna mot fotbollsarenan och konsertlokalen Bataclan i Paris i november 2015 ges som tydliga exempel på sådana attacker.

Hämndaktioner

Den ideologiska splittring som IS inneburit för olika grupper i Mellanöstern har redan börjat göra avtryck. Under tiden som olika grupper fört väpnad kamp mot IS kommer uppgifter om möjliga krigsbrott och hämndaktioner från exempelvis shiamuslimska miliser. Buzzfeedutsände Borzou Daragahi rapporterade i februari från Falluja om irakiska shiamuslimska specialstyrkor som hävdade att de istället för att fängsla terrormedlemmar dödat dem och bundit fast kropparna efter lastbilar för att sedan släpa dem längs stadens centrum.

– Problemen vi upplever nu är desamma som vi upplevde med al-Qaida tidigare. Vi grep dem, tog dem till domstol och fängslade dem. Sedan släppte regeringen ut dem, säger milisledaren Mohammed al-Shabaan i artikeln.

Kan växa sig stark igen

Därför är det säkrare att döda de som kan ha varit IS-anslutna, anser han. Att fängsla IS-medlemmar är dessutom kostsamt:

– Vill du att jag ska lita på lagen nu? Och domstolarna? Och polisen? Och sedan se dem muta sig ut ur fängelset? säger al-Shabaan till Buzzfeed.

Även om eller när IS skulle utrotas från syriska och irakiska städer fruktar experter att gruppen kan växa sig stark igen på precis det sätt som sekten grundades.

Så länge drivkrafter för radikalisering, som fattigdom och staters olika behandling av religiösa grupper, finns kvar, finns det alltid en risk att terrorgrupper växer sig starka, konstaterar akademiker och experter.

– Även om IS förlorar Mosul och Raqqa kommer ideologin leva kvar, säger Charlie Winter, forskare vid International Centre for the Study of Radicalisation and Political Violence på King's College i London till CNN.