Första signalen från klimatsatelliten Mats

Martin Nilsson/TT

Uppdaterad 2022-11-05 | Publicerad 2022-11-04

Bild från när satelliten Mats separerar från sista steget av bärraketen. Bilden är tagen av en kamera som satt på bärraketen.

Rymdstyrelsen bekräftar nu att de fått kontakt med satelliten Mats. Men svaret på om allt gått som det ska kommer att dröja.

Vid 23-tiden på fredagen bekräftar Linda Megner vid meteorologiska institutionen på Stockholm universitet, för TT att de fått en första kontakt med satelliten Mats.

– Vi har fått en liten första kontakt. Allt ser bra ut. Vi har fått ett livstecken av Mats. Det tar 90 minuter för den att åka ett varv runt jorden och nu väntar vi på nästa signal, säger Linda Megner, ledare för forskningsprojektet med satelliten Mats.

Även om mycket pekar på att det går bra för satelliten Mats så kommer svaret på om allt verkligen gått som det ska att dröja.

– På onsdag vet vi väldigt bra för då får vi de första bilderna. På söndag ska vi även kolla att den verkar dra så mycket ström som den ska och att den inte blir för varm.

Sköts upp

Med en smäll for Mats i väg klockan 18.28, svensk tid, från Nya Zeeland. 19.15 frigjorde satelliten sig från raketen som den skjutits upp med.

– Nu åkte första raketsteget av. Andra motorn har tänts. Så det ser väldigt bra ut. En sten har släppts från hjärtat, sade Linda Megner till Sveriges Radio Ekot, kort efter att satelliten sköts upp.

Rymdstyrelsen i Solna väntar nu forskare och ingenjörer, som varit med och byggt samt utformat forskningsprojektet där Mats ingår, på fler signaler från satelliten.

Över 20 år

Mats är den första svenska satelliten som skjutits upp på över 20 år och är finansierad av Rymdstyrelsen. Initiativtagare är meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet – som genom Mats vill studera vågfenomen uppe i atmosfären, däribland moln i den så kallade mesosfären högst upp i jordens atmosfär på 85-100 kilometers höjd över jordytan.

Studierna ska pågå i två år och satelliten ska från hela 600 km höjd, långt över det område den ska studera, titta neråt för att få information om vågrörelser i mesosfären och hur de länkar ihop olika delar av klimatsystemet. Tanken är att satelliten ska hjälpa forskarna att förstå det globala klimatsystemet och klimatförändringarna.

Forskargrupper vid Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska Högskola har varit med och utformat satelliten.

Rättad version: I en tidigare version uppgavs fel titel för Linda Megner.

Följ ämnen i artikeln