Ny lag ska jämna ut flyktingmottagandet

Regeringen kommer nu med förslag på hur flyktingmottagandet ska fördelas jämnare över landet än under flyktingströmmen 2015.

Enligt Migrationsverket har inflödet av flyende ukrainare minskat ganska kraftigt.

– Det svenska mottagandet ska ske med kontroll och en jämn fördelning över hela landet, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) på en pressträff.

Regeringen föreslår att Migrationsverket behåller huvudansvaret för att anvisa asylsökande. Myndigheten ska få anvisa till en kommun som ska ordna boende, och kommunerna ska i sin tur få ersättning för kostnader.

Lagförslaget utgår från bosättningslagen, vilket innebär att man bland annat utgår från respektive kommuns storlek, arbetsmarknadsläge och hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

Följer scenariot

De som kommer från Ukraina får, enligt EU:s massflyktsdirektiv, mer eller mindre automatiskt uppehålls- och arbetstillstånd direkt i ett år. Det kan sedan förlängas med två år.

Så här långt följer utvecklingen av antalet flyende ukrainare Migrationsverkets huvudscenario.

– Vi har uppemot 30 000 registrerade nu och har fattat beslut i 22 000 ärenden om svenskt uppehållstillstånd, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Antalet som kommer till Sverige har minskat betydligt. Som högst var det över 2 000 ansökningar per dygn, nu ligger det på mellan 300–400 per dygn, säger han.

– Också andra länder rapporterar ganska kraftiga minskningar. Det är ganska naturligt i en konflikt att väldigt många rör på sig i början av konflikten, sen brukar det plana ut, säger Ribbenvik.

Inte tillbaka

Av dem som hittills kommit är cirka 18 000 vuxna och 11 000 barn som kommit med sin familj. 500 är ensamkommande barn, men även här kommer de flesta i sällskap med någon vuxen som exempelvis en moster.

Totalt väntas uppemot 76 000 personer söka skydd i Sverige från kriget före den 1 juli.

– Vi ska inte tillbaka till 2015, vi ska ta vår ansvar men andra länder ska också ta sitt ansvar, säger Anders Ygeman.

På frågan hur kommunerna förväntas ordna bostäder svarar Ygeman att det ska ske på samma sätt som i dag.

– Det kan röra sig om att man har tomma lägenheter i befintligt bestånd, fastigheter som ska renoveras och som därför har tömts och som man kan vänta med att renovera. Det kan också handla om modulbostäder och att konvertera befintliga bostäder.

TT: Är inte 1 juli en aning sent med tanke på att det redan befinner sig 10 000-tals människor från Ukraina här?

– Det beror på vad man har för perspektiv. Vi har ju tagit fram den här lagstiftningen på några veckor, något som i vanliga fall tar några år. Men i och med att vi redan nu presenterar lagstiftningen och inom kort kommer att kunna presentera fördelningsnyckel för kommunerna så vet ju alla kommuner hur många de kommer att behöva ta emot. Då kan man också börja jobba med den fördelningsnyckeln redan nu om man så önskar, säger Anders Ygeman.