IS-slaktare gripen i Libyen

Publicerad 2017-09-09

IS är ökända för sina avrättningsfilmer.

Mahmoud al-Werfalli misstänks ha kopierat taktiken – men vänt den mot IS själva.

Nu är han efterlyst för 33 mord – och första gången någonsin baseras åtalet enbart på bilder och filmer hämtade från sociala medier.

Ett av terrorsekten IS främsta kännetecken är avrättningsfilmerna. I välkoreograferade filmklipp som laddats upp på sociala medier syns terrorsektens bödlar skjuta eller halshugga fångar iklädda iklädda orangea overaller och svarta huvor.

Mahmoud al-Werfallis förband kopierade tillvägagångssättet – men vände det mot IS själva.

al-Werfalli var befälhavare i LNA, en av Libyens två större fraktioner som kämpar om makten. LNA, som leds av krigsherren och före detta Gaddafi-anhängaren Khalifa Haftar, för ett krig mot islamister i landet.

al-Werfalli misstänks minst för 33 mord vid sju olika tillfällen mellan den 3 juni 2016 och 17 juli 2017. Han efterlystes av Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, tidigare i augusti. Som bevisning lyfter domstolen fram flera filmer som spridits på nätet. Det är första gången någonsin som ICC baserar ett åtal helt på bevis som hittats på sociala medier.

I en av filmerna syns al-Werfalli och två andra män 18 personer i orangea overaller. al-Werfalli läser upp dödsdomar från ett papper, innan han beordrar sina män att skjuta ihjäl fångarna. Även al-Werfalli deltar i mördandet.

I en annan film skjuter al-Werfalli ihjäl en obeväpnad man, som enligt videons beskrivning är en syrier som anslutit sig till IS. ICC tror att filmen är inspelad i den libyska staden Benghazi.

I en tredje film, av totalt sju, avrättar al-Werfalli en oidentifierad man som sitter på knä mot en vägg. Efter skotten hörs åskådarna jubla.

”Det finns inget som tyder på att offren har prövats i en rättegång av en legitim domstol”, skriver ICC i sin arresteringsorder.

Greps

al-Werfalli greps av sina egna LNA-styrkor i augusti efter att han efterlysts av den internationella brottmålsdomstolen i Haag. En talesperson för LNA säger att han ska utredas av en militärdomstol och att man ska samarbeta med ICC.

Det är dock oklart om LNA kommer att överlämna honom till Haag, eller om han ska åtalas i Libyen.

Avrättningsfilmer

Historiskt har arméer som begått krigsbrott försökt att dölja det. Men under krigen i Syrien och Irak har olika miliser istället skrutit med dem, och nätet har översvämmats med filmer som visar övergrepp och avrättningar.

Syftet har varit att inge fruktan hos fiender – men också locka till sig nya rekryter. Det har visat sig vara en framgångsrik strategi, inte minst för IS. Under offensiven 2014, där man intog flera större irakiska städer, lade den numerärt överlägsna irakiska armén ner sina vapen och flydde. Samtidigt reste tusentals människor från hela världen för att ansluta sig till terrorsekten.

Kan vara bevis

Men filmerna kan naturligtvis också användas som bevis, som i fallet med al-Werfalli.

Tidigare i år dömdes en syrisk man bosatt i Sverige till livstids fängelse av svensk domstol för att ha deltagit i en massavrättning i Syrien. Även i det åtalet utgjorde filmer från sociala medier bevisning.

TIDSLINJE: Krisen i Libyen

2011: Efter att ha styrt Libyen i 42 år dödas diktatorn Muammar Gaddafi den 20 oktober när han försöker fly från sin hemstad Sirte. Tre dagar senare förklarar Nationella övergångsrådet (NTC) Libyen ”totalt befriat” och säger att över 30 000 människor dödades under det Natostödda upproret som inleddes i februari.

2012: Den 11 september dödas USA:s ambassadör Chris Stevens och tre andra anställda på konsulatet i Benghazi. Radikala islamister utnyttjar revolten som täckmantel och mejslar ut områden där de kan öka sitt inflytande. Utländska delegationer och flygbolag drar sig ur landet. Oljeexporten djupdyker.

2014: Den mäktige generalen Khalifa Haftar och hans styrkor inleder en offensiv mot islamistiska grupper i östra Libyen i maj. I augusti tar en allians av islamistledda miliser kontroll över Tripoli. Libyens internationellt erkända parlament flyr till staden Tobruk medan en rivaliserande regering stannar i Tripoli.

2015: Terrorstämplade Islamiska staten (IS) tar på sig en dödlig attack i Tripoli den 27 januari. I februari släpper IS en video som visar hur 21 kopter halshuggs. IS tar sedan på sig många andra attacker för att sedan gå in i kuststaden Sirte i juni. Sedan dess har stora delar av rörelsen drivits ut från staden, men inte helt.

2016: Den FN-stödda enhetsregeringen GNA tar plats i Tripoli i mars. Den var tänkt att ersätta de två rivaliserande myndigheterna men har misslyckats med att få stöd från parlamentet i Tobruk. Ett nytt bakslag inträffar den 14 oktober när den rivaliserande regeringen tar flera viktiga roller i Tripoli.

Följ ämnen i artikeln