Livsfarligt när hjärtats pumpförmåga sviktar

helskärm

Över en kvarts miljon svenskar lider av dödlig hjärtsvikt. Mörkertalet är stort. Många lider alltså av sjukdomen utan att veta om det. En orsak, säger kardiologen Martin Magnusson, är att symtomen till en början ofta är diffusa.

Trots att hundratusentals svenskar lider av hjärtsvikt lever diagnosen fortfarande lite i skymundan. Det är lite märkligt, säger Martin Magnusson, kardiolog vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet. Inte minst med tanke på hur dödlig sjukdomen är.

– Det är ett mycket allvarligt tillstånd där prognosen är sämre än för många cancersjukdomar, säger han.

Av olika anledningar kan hjärtats pumpförmåga plötsligt förändras, så att hjärtmuskeln inte orkar pumpa tillräckligt mycket blod för att förse kroppens alla vävnader och organ med syre och näring.

– Det kan finnas olika orsaker. Högt blodtryck är en, då hjärtat måste arbeta mot ett högre tryck än normalt. Det kan också orsakas av fel på hjärtklaffarna, så att det uppstår ett läckage och ökad belastning på hjärtat. Den allra vanligaste orsaken, däremot, är en tidigare hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt dör ofta en del av hjärtmuskeln och då ska den friska del som är kvar klara av mer arbete, säger Martin Magnusson, kardiolog vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Hög dödlighet

– Det finns två typer av hjärtsvikt: kronisk och akut. Vid kronisk hjärtsvikt är symtomen trötthet och andfåddhet vid ansträngning, men ibland även vid vila. Dessa symtom kan vara lätta att missa. Vid akut hjärtsvikt, däremot, insjuknar patienten akut med kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettningar, ångest och hjärtklappning. Rosslandet beror på vätska i lungorna. Dessa patienter måste till sjukhus direkt, eftersom det är ett livshotande tillstånd, säger Martin Magnusson.

De allra flesta lider av kronisk hjärtsvikt där patienten ofta är väldiagnostiserad, medicinerar och eventuellt även har en sviktpacemaker eller en defibrillator inopererad.

– Men trots nya behandlingar, som läkemedel och defibrillatorer, är dödligheten fortfarande hög. Dels måste vi i sjukvården bli bättre på att använda de behandlingar som finns, dels måste vi hitta nya behandlingar genom forskning. Det behövs mer forskning, med andra ord, säger Martin Magnusson.

Brist på selen

TT: Om man nu inte vill ha hjärtsvikt, vad ska man göra då?

– Man ska motionera, äta en balanserad kost och inte röka eller dricka för mycket alkohol. Dessutom ska man kontrollera sitt blodtryck. Det gamla vanliga, med andra ord.

Martin Magnussons egen forskning har nyligen visat att det finns ett samband mellan brist på ämnet selen och försämrad prognos vid hjärtsvikt.

– Om man som hjärtsviktspatient har låga nivåer av selen finns det ett samband med en ökad risk för återinläggning på sjukhus, eller död inom 30 dagar. Risken för dessa patienter var 32 procent, medan risken för patienter med höga selennivåer var 7 procent, säger han.

Vad som är hönan och ägget vet dock forskarna ännu inte. Det vill säga om det är bristen på selen i sig som påverkar prognosen, eller om det är hjärtsvikten som påverkar bristen.

– Det är heller inte studerat hur hjärtsviktspatienter reagerar på att behandlas med selen. Det är något att undersöka i framtida studier, säger Martin Magnusson.