ECB drar åt skruvarna på Grekland - höjer inte lånen

De grekiska bankerna sitter redan i klistret eftersom grekerna fortsätter ta ut sina besparingar i kontanter.

Nu gör ECB saken värre genom att inte höja nödlånen till Grekland.

– De 4-5 svagaste bankerna står inför en kollaps, säger ekonomiexperten Andreas Hatzigeorgiou.

Under måndagskvällen bestämde Europeiska Centralbanken, ECB, att de grekiska bankerna inte ska få höjda nödlån. Det betyder att lånen kommer att stanna kvar på samma nivå som bestämdes den 26 juni.

Men bankerna hade desperat behövt de där extra pengarna eftersom det grekiska folket tagit ut massvis av kontanter från bankkontoren och bankomaterna. Det är ECB som ser till att bankerna har kvar pengar på sina konton.

Banker kan kollapsa

Nu kan flera grekiska banker kollapsa, tror Andreas Hatzigeorgiou, expert på internationell ekonomi.

– Ja, vi har definitivt en förestående bankkris. Jag skulle säga att de 4-5 svagaste grekiska bankerna står inför en kollaps. En bankkollaps är ett verkligt hot.

Det är Europeiska centralbanken som håller de grekiska bankerna flytande – med hjälp av nödlån.

Systemet kallas ELA, Emergency Liquidity Assistance, och är ett skydd som euroländerna har för just sådana situationer som den grekiska krisen. Man kan se ECB som ett slags försäkringsbolag på det sättet.

Men under måndagen bestämde sig ECB för att skruva tumskruvarna än hårdare kring Grekland. De väljer att strama åt det som kallas "haircuts" på ekonomispråk.

Det betyder förenklat att ECB kräver en högre säkerhet från Grekland för att betala ut nödlånen. ECB har inte sagt hur mycket de höjer säkerhetskraven, bara att de höjs.

– Det här sätter också ett ökat tryck på den Syrizaledda regeringen att lägga fram ett nytt förhandlingsbud förmodligen inför eurozonens toppmöte i morgon, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Bankerna fortsätter hålla stängt

De grekiska bankerna kommer att hålla stängt längre än väntat, rapporterar Reuters. Bankerna väntas öppna i morgon men kommer att hållas stängda fram tills på fredag, enligt nyhetsbyrån.

– Man kan jämföra det med att de svenska bankkontoren skulle vara stängda. Väldigt mycket går att göra ändå, det elektroniska systemet fungerar som vanligt. Företag kan till exempel göra sina transaktioner som vanligt. Det handlar mest om att förhindra att människor rusar till banken för att ta ut alla sina besparingar och lägger pengarna i madrassen, säger Andreas Hatzigeorgiou.