Allt du behöver veta om coronaviruset

Alice Nordevik/TT

Publicerad 2020-02-28

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Sju fall i Sverige och flera i Norden, det nya coronaviruset breder ut sig i världen. Men hur smittsamt är det egentligen? Här listas allt du behöver veta om viruset.

Vilka är symptomen?

De allra flesta får lindriga symptom som vanlig förkylning, feber och luftvägssymptom, och tillfrisknar rätt snabbt.

– Men en del blir mycket sjuka och får allvarliga besvär i luftvägarna så att de får svårt att andas, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Hur smittar det?

Coronaviruset, sars-cov2, smittar genom nära kontakt med människor.

– Det brukar kallas droppsmitta och bygger på att någon som är sjuk har virus i sina luftvägar och slemhinnor som hamnar på någon annan. Det kan smitta till exempel genom att du nyser och någon står nära dig, eller genom att någon får det på händerna och sedan tar sig i ansiktet.

För att smittas krävs det att man är nära någon en längre tid, till exempel på en arbetsplats eller i hemmet. Det är mycket osannolikt att bli smittad bara genom att passera någon utomhus eller stå bredvid någon en kort stund i kollektivtrafiken, enligt Anders Tegnell.

Viruset smittar inte heller via ytor eller föremål, och det är vanligare att bli smittad inomhus än utomhus.

– Dels är man närmre varandra inomhus och delar mer luft, dels trivs inte viruset i solljus.

Hur lång är inkubationstiden?

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är tiden mellan smittotillfälle och insjuknande mellan en och fjorton dagar.

– Medeltiden är fem dagar, de allra flesta insjuknar någon gång mellan dag tre och sju. Det har förekommit uppgifter om att inkubationstiden skulle vara längre, men det har inte gått att verifiera så vi håller oss till det WHO säger, säger Anders Tegnell.

Hur smittsamt är det?

Smittsamhetsindexet för coronaviruset ligger på mellan två och tre. Det är ungefär samma smittsamhetsgrad som vanligt influensa, berättar Anders Tegnell. Jämförelsevis har mässling ett smittsamhetsindex på fjorton, medan sars låg på mellan ett och två.

Hur skyddar man sig mot smitta?

Det allra bästa är att tvätta händerna med tvål och vatten. Har man inte tillgång till det kan man använda handsprit.

Vad gör man om man tror att man är smittad?

Har man varit i ett område där det pågår smittspridning och inom 14 dagar efter det att man kommit hem börjar känna sig febrig och hängig ska man stanna hemma. Blir man inte bättre ska man ringa 1177 för att få svar på hur man bäst tar sig till sjukvården.

– Man ska inte gå och sätta sig på en akutmottagning eller vårdcentral, säger Anders Tegnell.

Är det större risk att smittas i ett slutet ventilationssystem, som ett flygplan?

Anders Tegnell säger att man hittills inte sett någon större smittspridning ombord på något flygplan. Johan Giesecke, före detta statsepidemiolog och nu rådgivare åt WHO, säger att närheten ombord på planet gör att risken för smitta ökar.

– Det finns en tumregel. Smittorisken är som störst två stolsrader framför och två stolsrader bakom den smittsamme, samt den rad hen sitter på. Det blir fem stolsrader där risken är som störst.

Ventilationen ombord är dock god och luftfiltren tar bort viruspartiklarna, tillägger han. Det bekräftas av Freja Annamatz, presschef på SAS som poängterar att luftfiltren på moderna flygplan är mycket effektiva.

– De är så kallade hepa-filter som luften cirkulerar genom. Att själva ventilationen sprider virus är alltså inte speciellt sannolikt.

Hur dödligt är viruset?

– I Kina finns en sammanställning på 70 000 personer som kommit till sjukvården, av dem dog ungefär två procent. Men väldigt många blir inte så sjuka att de kommer till sjukvården, så på en befolkningsnivå ligger förmodligen dödligheten betydligt lägre, säger Anders Tegnell.

Vilken behandling ges till den som smittas?

Det finns inget botemedel mot viruset, utan den vård som ges behandlar symptomen.

– Men de allra flesta tillfrisknar själva, möjligtvis kan de få lite febernedsättande.

Att tillverka ett vaccin mot viruset skulle ta flera år.

– I första hand testar man de varianter som redan finns mot olika virus, det verkar ha en viss effekt, säger Tegnell.

Hur länge kan epidemin pågå?

– Det är jättesvårt att veta. Men jag tror att vi kan räkna med det ett bra tag till, ett antal månader. Definitivt fram till sommaren och förmodligen även under nästa höst.

PODD Hur stor är risken att coronaviruset utvecklas till en pandemi?

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med professor Björn Olsen om vilka konsekvenser det kan få om coronaviruset utvecklas till en pandemi.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Följ ämnen i artikeln