Professor avfärdar M-kritik mot public service

helskärm

Moderaterna efterlyser ett smalare public service med mindre pengar. Partiet vill sätta tryck på att opartiskhet och saklighet följs hos SVT och SR.

Men kritiken mot bolagens vänstervridning saknar i stort grund, säger Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.

Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer säger på den pågående partistämman i Västerås att public service generellt sett har högt förtroende, men att om det i någon mån finns en förtroendeskadlig debatt så rör den ofta opartiskhet och saklighet.

Kritiken är inte ny men har tilltagit de senaste åren. Framför allt kritiseras SVT, SR och UR från högerhåll och särskilt från människor som sympatiserar med Sverigedemokraterna. I den senaste undersökningen från SOM-institutet i Göteborg svarade 27 procent av SD-väljarna att de har litet förtroende för SVT. Av samma grupp hade 48 procent förtroende för mediehuset. Det kan jämföras med förtroendet i stort för SVT som förra året låg på 72 procent.

"Finns inga tecken"

Ända sedan Rapport startade förekom på 1960- och 1970-talet kritik mot att programmet var vänstervridet, vilket har speglats i att riksdagsledamöter till höger lagt motioner på stämmor, säger Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han anser att förtroendet för public service har blivit politiserat.

– När vi gör studier av innehåll kring politik, framför allt i samband med valrörelser, det har gjorts i många år i Sverige, kan man säga att det inte finns någon genomgående trend att någon, till exempel Moderaterna, skulle komma illa ut i en sådan bevakning. Det finns inga tecken på att medierna, och i synnerhet inte public service-medierna, snedvrider systematiskt utan det är alltid i något val något parti som kommer sämre ut, ibland beroende på att man är inblandad i skandaler eller får skarp kritik.

På frågan om public service är sämre på att skildra vad som beskrivs som det nya politiska landskapet, där frågor som migration, brott och straff är dominerande ämnen, svarar Lars Nord nej och tror snarare att den kritiken kan handla om vilka sympatier journalisterna på redaktionerna har. En undersökning av detta skedde senast 2012. Den visade att svenska journalisters partisympatier skiljer sig från allmänhetens, med en kraftig övervikt till vänster för partier som MP, V och S. Lars Nord kallar den frågan en käpphäst för dem som vill kritisera public service.

– Det finns förmodligen en vridning i de flesta yrkesgrupper. Men den centrala frågan är vilken betydelse det har för redaktioners nyhetsarbete. Alla måste ju få ha politiska sympatier som privatpersoner, men jag tror det är förödande för något svenskt nyhetsmedium om de i dag skulle förknippas med att gå i något partis ledband i ett läge där de flesta väljare är väldigt rörliga.

"Där har M rätt"

Nord anser dock att det finns en rättvis kritik från Moderaterna mot public service som grundar sig i att mediehusen är för dåliga på att redovisa sin verksamhet.

– De har ju närmare åtta miljarder kronor via skatten så det är klart att som alla andra offentligt finansierade verksamheter så måste den granskas, revideras och ifrågasättas. Där tycker jag att Moderaterna har rätt och där tycker jag att public service-bolagen kan bli mycket bättre.

– Jag tror att ökad transparens skulle råda bot på en del missuppfattningar, säger Lars Nord.