Osäkra läkare tvekar kring aborter på Irland

Sofia Eriksson/TT

Publicerad 2019-01-11

Irland har haft några av de hårdaste abortlagarna i Europa. Men sedan årsskiftet är det möjligt att avsluta en graviditet på laglig väg i landet.

Många läkare tvekar dock kring att utföra ingreppen – vilket bland annat motiveras av oklara riktlinjer.

En ny era för irländska kvinnor. De orden valde hälsominister Simon Harris efter det att omkring 1,4 miljoner människor i maj 2018 röstade för en liberalisering av den stränga abortlagstiftningen i det katolska landet. Den nya epoken inleddes vid årsskiftet, då det blev lagligt att göra abort fram till vecka tolv – eller senare om kvinnans liv eller hälsa är i fara.

Politiker och tjänstemän har jobbat hårt med att få igenom nödvändig lagstiftning och logistik för att omvandla resultatet från folkomröstningen till verklighet. Inledningsvis var nio sjukhus redo att utföra aborter och fler väntas följa efter inom kort, enligt hälsomyndigheten HSE.

Tveksamhet

Allmänläkare kommer att utföra medicinska aborter fram till vecka nio och sedan tar sjukhusen över. Men än så länge har bara omkring 200 av 3 500 allmänläkare skrivit under på de nya arbetsuppgifterna, som inte är obligatoriska. Många tvekar på grund av bristande klarhet och otydliga riktlinjer kring det nya systemet, enligt National Association of General Practitioners (NAGP) som representerar en stor del av landets allmänläkare.

– Det råder väldigt stor osäkerhet bland allmänläkare kring hur aborttjänster ska tillhandahållas och det är en väldigt liten procent som i nuläget är beredda att vara delaktiga, säger NAGP-chefen Maitiu O'Tuathail till TT.

– Tillgången till ultraljudsutrustning är ojämn över landet. Och få sjukhus är klara för att göra kirurgiska aborter, vilket innebär att allmänläkare inte får det stöd som de behöver därifrån.

En del läkare är dessutom oroliga över att bli måltavlor för demonstranter om de identifieras som någon som utför aborter. Känslan förstärks sannolikt av de småskaliga protester som brutit ut sedan lagen trädde i kraft.

Protester

Förra veckan samlades exempelvis motståndare utanför en klinik i Galway med skyltar med budskap som "säg nej till abort" – något som utlöste nya högljudda krav på lagstiftning till skydd för den som vill göra abort och de som utför dem. Ett förslag går ut på att införa begränsningar kring hur nära demonstranter får lov att vara klinikerna.

– Flera allmänläkare har drabbats av protester. Det är ett stort problem, i synnerhet om de är den enda läkaren i ett område som utför aborter, säger O'Tuathail.

Hälsomyndigheten har inrättat en telefonlinje ("My Options") som ska ge rådgivning vid oplanerade graviditeter. Den har tagit emot "en stadig ström" av samtal sedan den öppnade den 1 januari. Men ännu finns ingen statistik över exakt hur många samtal som har kommit in eller hur många aborter som har utförts, skriver en talesperson för HSE till TT.

– Första veckan hörde jag talas om en allmänläkare som träffade sju kvinnor för konsultation om abort och en annan som träffade fem kvinnor. Men det kommer att dröja innan vi har någon övergripande statistik, säger O'Tuathail.

”Ofullständigt”

National Association of General Practitioners anser att den irländska regeringen har haft för bråttom med att rulla ut det nya systemet.

– Det borde ha planerats bättre innan lagen trädde i kraft. Systemet är ofullständigt, säger O'Tuathail.

– Vi tycker också att det är konstigt att regeringen ser till att kvinnor har tillgång till gratis abort, medan de fortfarande måste betala för preventivmedel. Irlands kvinnor har rätt till en mer holistisk syn på sjukvård.

Rättelse: I en tidigare version av texten angavs fel år för folkomröstningen.

Följ ämnen i artikeln