Trump får nog vänta på sitt fredspris

Fnurrorna på tråden inför det planerade toppmötet mellan president Trump och Nordkoreas diktator Kim Jong-un borde inte förvåna någon.

Nordkorea har en lång historia av svek och oberäknelighet.

Trump får finna sig i att hans Nobelpris är satt i väntläge.

Hastigheten i Kim Jong-uns personlighetsförändring i våras och den närmast euforiska lätthet vägen fram till toppmötet i Singapore den 12 juni präglades av, var aldrig något annat än en dimridå.

Vem tror på allvar att Nordkorea är beredda att ge upp sina kärnvapen, sin livförsäkring, så lättvindigt bara för att Trump hotar med "eld och raseri"?

Hela tiden var det bara en tidsfråga innan Kim Jong-un skulle börja trilskas.

Läget nu är ett chickenrace där Trump och Kim Jong-un båda försöker framstå som inte överdrivet angelägna om att det historiska toppmötet verkligen blir av.

– Vi har ställt vissa villkor, säger Trump. Jag tror vi kan få dem uppfyllda. Om inte så blir det inget möte. Men det kan bli av senare. Vi får se.

Donald Trump med Sydkoreas president Moon Jae-in

Amerikanska eftergifter

Nordkorea har gjort klart att de inte tänker lämna ifrån sig sina kärnvapen utan amerikanska eftergifter. Sannolikt är ett krav att även USA ska dra bort sina kärnvapen från Koreahalvön. Kim Jong-un har inga planer på att lägga sig platt i Singapore.

Samtidigt verkade Trump i går backa från sitt krav att Nordkorea måste göra sig av med alla sina kärnvapen innan det kan bli tal om slopade sanktioner och ekonomisk hjälp.

– Det vore bra om det var allt på en gång. Behöver det vara det? Jag vill inte binda mig på den punkten.

En eftergift som kan tyda på att Trump är mer angelägen om mötet än Kim.

Det är Trump som har mest bråttom. Han vill bli hyllad som den statsman som löste världskrisen som alla tidigare presidenter misslyckats med. Han vill hämta upp sitt fredspris i Oslo (han vill ju inte vara sämre än Obama).

Minnesmynt präglade

Minnesmynt med de två i profil mittemot varandra. där Kim kallas "Supreme leader". har redan präglats.

Kim Jong-un har ingen brådska. Tvärtom så är hela hans snabba omsvängning i frågan om landets kärnvapen sannolikt ett sätt att vinna tid. Han har redan blivit kompis med Sydkoreas president Moon och sannolikt fått Kina att lova att se mellan fingrarna med de hårda ekonomiska sanktioner som världen infört mot Nordkorea.

Kim har inför sin hemmapublik redan kunnat visa upp sig två gånger som den store statsmannen som skakar hand med USA:s utrikesminister Mike Pompeo i Pyongyang. Han har i en björnkram förenats med Sydkoreas Moon Jae-in för att fixa fred mellan de två länderna.

Det enda som återstår för honom nu, om han ska följa den av Trump regisserade föreställningen, är att göra en rad smärtsamma eftergifter som hotar hans kommunistiska regims överlevnad.

Trump försökte i går när han tog emot Sydkoreas medlarpresident i Vita huset ge Nordkoreas diktator en muntlig säkerhetsgaranti och ett köttben.

Lovar säkerhet

– Vi kommer att garantera hans säkerhet, lovar Trump. Han kommer att vara säker. Han kommer att vara lycklig. Hans land kommer att bli rikt.

Men ärligt talat; vilken diktator skulle våga lita på den typen av garantier från fastighetsmiljardären i Vita huset? Särskilt efter att Trump torpederat Iran-avtalet.

Det var synnerligen oklokt av John Bolton, Trumps säkerhetspolitiske rådgivare, att jämföra det som Nordkorea nu förväntas göra med när Libyens diktator Moammar Gaddafi gav upp sina kärnvapen. För Gaddafis del slutade det med att han blev skjuten i ett folkligt uppror. Kanske inte riktigt den bild USA vill förmedla till Kim Jong-un. Trump har tagit Bolton i örat.

Överhuvudtaget är det lite av amatörernas julafton över förspelet till toppmötet. Frågor som kloka hjärnor inte kunnat lösa på årtionden ska plötsligt få sin lösning i en snabb deal signerad Trump.

Givetvis är det fantastiskt om det funkar. Men de senaste dagarnas utveckling visar hur stor risken är för allvarliga bakslag. Jag förehåller mig mycket skeptisk.

Oförenliga krav

Om Kim Jong-un ska åka till Singapore så är det inte för att ge upp sina kärnvapen, snarare få ett erkännande som kärnvapenmakt.

Ska Trump resa till Singapore måste han kunna framställa utgången av mötet som en framgång.

Två motstridiga behov som är mycket svåra att förena.

Det med spänning emotsedda toppmötet den 12 juni kan fortfarande bli av men det kommer i så fall troligen inte att sluta som president Trump och världen hoppas.

ANNONS