Militär mot flyktingar krossar bilden av generöst EU

Italien vädjar om hjälp med flyktingströmmen över Medelhavet.

Österrike svar är i form av hot om att skicka pansarvagnar och militär.

Det säger en del om hur otroligt svårt EU har för att hitta en gemensam lösning på flyktingfrågan.

Protester vid gränsen mellan Italien och Österrike.

Sist jag såg pansarvagnar och flyktingar samtidigt var vid Ungerns gräns i september 2015. Tre pansarfordon stod uppställda vid landets gräns mot Kroatien för att se till att flyktingarna följde order och ställde sig i raka led. Under inga förhållanden skulle de bli kvar i Ungern.

De släpptes in bara för att direkt bussas till Österrikes gräns, där de kunde söka asyl.

Österrikes pansarvagnar kommer att ha en helt annan roll. De ska tillsammans med 750 soldater förhindra att flyktingar lyckas ta sig över gränsen från Italien, över Brennerpasset.

Hotet om att placera ut militär kommer efter att Italien begärt hjälp av övriga EU med den kraftigt ökade flyktingströmmen över Medelhavet från främst Libyen.

Struntar i Schengen

Fast det var nog inte riktigt den typ av hjälp Italien hade tänkt sig. Reaktionerna från Rom har varit mycket fientliga. Österrike anklagas för att bryta på Schengen-avtalet och dess regler om öppna gränser mellan EU:s stater.

Österrike struntar i det. Landets försvarsminister har deklarerat att en situation liknande flyktingkaoset för snart två år sedan måste undvikas till varje pris.

Två normalt vänskapligt sinnade EU-länder befinner sig plötsligt i öppen konfrontation. Skälet är EU totala oförmåga att ta ett samlat grepp över flyktingfrågan. Toppmöte efter toppmöte har behandlat frågan utan att man kommit en millimeter närmare en lösning.

Sedan avtalet mellan EU och Turkiet stoppat flyktingströmmen till Grekland är det Italien som tar emot nästan alla flyktingar. Alla inser att det i längden är en ohållbar situation men ingen sträcker upp handen och säger ”vi kan ta en del av flyktingarna”.

Ingen vill ha Svarte Petter

Istället pågår ett spel där ingen vill sitta med Svarte Petter. Alla tycker att det egna landet tagit emot tillräckligt med flyktingar. Nu är det dags för någon annan att göra något. Vem denna annan är är dock oklart.

Av de över 100 000 flyktingar som EU fattade ett tvingande beslut för snart två år sedan att fördela över de 28 medlemsländerna, är det bara drygt 10 000 som fått nya hemländer.

Den rutt för flyktingar som fortfarande står öppen till Europa går via Libyen till främst Italien. Hittills i år har det kommit 85 000 människor, en ökning med 20 procent jämfört med förra året.

De flesta av dem som kommer den här vägen flyr fattigdom snarare än krig och är därför extra oattraktiva för EU.

Stänger av GPS

Både Österrike och Italien går till val senare i år och flyktingfrågan står högt på agendan. Hårda tag mot invandring ses som ett givet segerrecept.

Medan EU bråkar om vem som ska ta emot flyktingarna eller hur de ska stoppas från att nå Europa så fortsätter folk att drunkna i Medelhavet. 2 150 har mist livet hittills i år. Hjälporganisationer larmar om hur handelsfartyg i området stänger av sina GPS-mottagare för att slippa rädda flyktingar i sjönöd.

Samtidigt fungerar de olika hjälpbåtarna i området som en ofrivillig reseförsäkring för flyktingsmugglarna som använder allt sjöodugligare farkoster med förvissningen att de flesta ändå blir räddade å fort de når internationellt vatten. Så länge de flesta klarar sig så är majoriteten av flyktingarna ändå beredda att göra den farliga resan.

Dilemmat är att hjälpbåtarna lockar fler att resa. Men dras de in kommer många tusen fler att drunkna.

Bilderna går inte att förena

Under tiden fortsätter EU-länderna att bråka om flyktingmottagandet utan att komma någonvart.

Någon stor flyktingström från Italien till Österrike har vi ännu inte sett. Men Österrike tror att det bara är en tidsfråga eftersom så många flyktingar hela tiden kommer till Italien. Den här gången tänker de vara förberedda och det är inga välkomstskyltar som ska placeras vid gränsen.

När flyktingarna möts av militär är det bara en tidsfråga innan militärt våld blir svaret på deras dröm om en bättre framtid i Europa.

Snart går bilden statscheferna vill ge av ett EU generöst mot flyktingar inte att förena men den betydligt mer restriktiva verkligheten.