Som Wikipedia med avbrott för hårdare rock

Uppdaterad 2016-07-04 | Publicerad 2016-06-24

Lars Ulrich.

Rockstjärnans livsresa är intressant och har tagit honom till ovanliga platser.

Men första ”Sommar i P1” på engelska liknar många andra.

Som Wikipedia med avbrott för hårdare rock.

Trummisen Lars Ulrich och hans Metallica har haft händelserika 35 år. Ibland i rubrikerna som när basisten Cliff Burton dog i en bussolycka i Sverige 1986. Eller när deras inre motsättningar fångades i dokumentärfilmen ”Some kind of monster” 2004. Terapi möter ”Spinal Tap”.

Lars Ulrich tar upp båda händelserna i sitt ”Sommar”, men tonar ned grälen i filmen. Olyckan 1986 gjorde dem så chockade att det enda de kunde göra var att fortsätta som om inget hänt.
 

Det är det första ”Sommar” på engelska, kryddat med danska. Men upplägget liknar många andra. Uppväxt. Hur han fastnade för musiken. Karriären. Hans tankar om framgång (”har inte förändrat oss”) och åldrande (”skönt att bli klokare”) är inte originella.

Han låter sympatisk och pratar vänligt om sina föräldrar och den trygga barndomen kring tennis och jazzmusik. Pappa Torben Ulrich var tennisproffs och familjen reste runt världen. 1969, när de var på Wimbledon i London, fick 6-årige Lars gå med på Rolling Stones konsert i Hyde park. Pappa tog med honom på Deep Purple i Köpenhamn 1973. Livet förändrades.
 

Lars Ulrich berättar hur mycket han gillar Oasis och U2, men mest spelar han larmigare rock. Hårdrockare gör gärna långa låtar, och längre känns de om man inte älskar genren. Fem minuter ”Overkill” med Motörhead lever upp till sin titel.

Musik att dunka huvudet i väggen till.

Lars Ulrich är konstsamlare. Han uppskattar film mer än musik och gillar skandinaviska möbler. Han äter hälsosamt och tycker inte ilska har något med hans musikskapande att göra.

Programmet är bandat i studion där Metallica just gjort klart en ny skiva.

Lars Ulrich låter som ett trevligt proffs som inte blottar något. Det mesta han berättar går att läsa på Wikipedia.

Jens Peterson,
Filmredaktör