Ilskan om brexit: Johnson kan gärna avgå

Klockan tickar mot brexit.

Ingenstans skulle ett brittiskt avtalslöst utträde ur EU kunna få så stora konsekvenser som i Nordirland.

– Det här är en existentiell kris, suckar brexitmotståndaren Naomi Long.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson talar om att han hellre vill bli hittad "död i ett dike", snarare än att gå till EU och be om ännu en förlängd förhandlingstid kring brexit.

Sådana ord mottas inte särskilt positivt hos dem som bokstavligt talat varit med om det han säger.

– Det är fullkomligt okänsligt, särskilt gentemot en plats där folk verkligen hittat sina anhöriga döda i dikena, fräser Naomi Long, EU-parlamentsledamot för nordirländska Allianspartiet.

Runt 3 500 personer dödades i The Troubles – orosåren mellan främst 1969 och 1998 då Nordirland var synonymt med bomber, lönnmord, ilska och hat. Över 40 000 skadades.

Enande faktor?

Naomi Long har varit borgmästare i Belfast, parlamentsledamot i London och suttit i det regionala nordirländska parlamentet i Stormont. Från i somras är hon i stället placerad i Bryssel och Strasbourg, sedan det tidigare ganska futtiga Allianspartiet vuxit rejält som en följd av de senaste årens brexitkaos.

Partiet har ställt sig vid sidan om Nordirlands traditionella konflikt och kallar sig varken unionistiskt eller republikanskt, katolskt eller protestantiskt. Däremot är man inte neutralt när det gäller EU. Long ser EU-medlemskapet som något centralt för hela landsdelen.

– Vårt EU-medborgarskap är en av de få delarna i vår identitet som faktiskt förenar folk i Nordirland. Så mycket annat har med splittring och konflikt att göra. Inom EU kan man vara fullt ut brittisk eller fullt ut irländsk eller både och. Det är en väg bort från ett läge där vi alltid tvingats välja mellan att vara det ena eller det andra, säger hon till TT inne i EU-parlamentet i Strasbourg.

Oro för gräns

Ett avtalslöst brittiskt EU-utträde den 31 oktober är fortfarande högst möjligt. Både Storbritannien och EU säger sig helst vilja ha ett avtal, men också att man är förberedda på att klara sig om det inte blir så.

Ingenstans riskerar i så fall konsekvenserna att bli så tydliga som i Irland. Även om ingen säger sig vilja ha tillbaka en hård gräns mellan den brittiska och den självständiga delen av ön så måste något ske, särskilt om Storbritannien tänker sig ha andra regler än EU när det gäller exempelvis djurhållning, livsmedel och produktionsvillkor.

Då kan man snabbt vara tillbaka i den missämja som ledde till taggtråd, poliskontroller och militära övervakningstorn på de gröna kullarna i Armagh och Tyrone.

– Där det finns en gräns skapas en spänning. Allt som framhäver den gränsen kommer att ogillas, säger Long.

"Behöver inte dö"

Hon har ändå fått en viss optimism av utvecklingen i det brittiska parlamentet och dess majoritetsstöd kring att stoppa ett avtalslöst utträde. Nu önskar hon att resten av EU ger Storbritannien tid på sig att försöka reda ut hela brexithärvan.

Hon ser inga problem med att införa specialregler för Nordirland om det är vad som krävs. De högljudda protesterna från unionistpartiet DUP ger hon inte mycket för.

– De representerar inte majoriteten. Inte ens majoritet av unionisterna håller med dem, hävdar Long.

Boris Johnsons tuffa hållning är hon ännu mindre imponerad av.

– Om du har en minoritetsregering så kan parlamentet bestämma vad man ska göra. Så fungerar demokratin. Om parlamentet vill att han ska be om en förlängning så är det hans plikt att göra det. Om han inte vill det så behöver han inte dö i ett dike. Han kan avgå, fräser Naomi Long i Strasbourg.