Så mycket tjänar riskkapitalisterna

312 miljoner. 189 miljoner. Och 144 miljoner.

Det är vad de högsta cheferna på riskkapitalfonderna – som äger svenska skolor och vårdbolag – tjänade under tre år.

Detta avslöjas i Carolina Neuraths nya bok De svenska riskkapitalisterna.

De äger skolor och vårdföretag - och kontrollerar bolagen från skatteparadisen Jersey och Guernsey.

De fyra största svenska riskkapitalbolagen Altor, Nordic Capital, EQT och IK har kontroll över drygt 290 miljarder kronor i ett 30-tal fonder.

Och ägarna fullkomligt badar i pengar - och makt.

I journalisterna Carolina Neuraths och Jan Almgrens nya bok "De svenska riskkapitalisterna" avslöjas hur mycket personerna som styr de svenska riskkapitalbolagen plockar ut.

Harald Mix, 54, är grundare av Altor som bland annat äger Apotek Hjärtat.

Makt över människors liv

Mellan 2010 och 2012 plockade Mix ut 312 miljoner kronor i ersättningar.

Conni Jonsson, 53, är ordförande för Wallbergsfärens riskkapitalfond EQT. Han plockade under samma period ut 182 miljoner kronor.

Granskningen omfattar 29 svenska delägare i de fyra största riskkapitalbolagen och visar att de totala ersättningarna under tre år uppgick till 2,8 miljarder kronor.

Det innebär 32 miljoner kronor i ersättning – per år.

Samtidigt har personerna i riskkapitalbolagens toppskift makt över hundratusentals människors arbeten och skolgång.

I boken "De svenska riskkapitalisterna" presenteras forskningsstudier som författarna tagit del av som visar att riskkapitalbolagen har fler timanställda och lägre personaltäthet än kommunala bolag.

”Mitt liv har inte förändrats”

Riskkapitalfonden IK äger närmare 70 procent av vårdkoncernen Attendo. Vårdföretaget har hamnat i blåsväder vid flera tillfällen de senaste åren. 

Enligt boken skar Attendo ner på 200 tjänster under 2012. Under samma år fick Henrik Borelius, VD för Attendo, närmare 4,8 miljoner i lön och bonus.

Småpotatis i jämförelse med IK:s ordförande Björn Savén, som under 2010 och 2011 fick sammanlagt 134 miljoner kronor i ersättningar.

I "De svenska riskkapitalisterna" ger han sin syn på ersättningarna.

– Den stora förändringen var när fondernas totala värde gick upp till en miljard euro, för det blev en annorlunda arbetssituation. Sedan har pengarna mer varit resultatet av verksamheten. Mitt liv har inte förändrats, säger han i boken.

På frågan om Savén kan förstå upprördheten över riskkapitalisternas enorma ersättningar svarar han:

– Våra löner har aldrig varit särskilt höga, jag tror att min lön aldrig har överstigit 10 miljoner kronor per år.

”Missvisande”

Savén är en av flera riskkapitalister som granskats av Skatteverket.

Myndigheten menar att riskkapitalisternas inkomster har deklarerats på ett felaktigt sätt och kräver flera av aktörerna på en inkomstskatt på 58 procent.

Från toppskikten inom riskkapitalbolagen hörs föga förvånande andra tongångar.

De anser att man ska betala en betydligt lägre kapitalskatt - och att skatten ska betalas först när pengarna tas ut från bolaget.

Samtidigt menar många av de intervjuade personerna i boken att siffrorna kring ersättningar är missvisande.

Harald Mix är den person som har högt inkomst av samtliga. 2011 tjänade han, enligt Skatteverket, 231 miljoner.

– 26 miljoner är vad jag som privatperson har fått ut i lön och utdelningar - det andra beloppet 231 miljoner, motsvarar den avkastning som jag fått på investeringar från Altors första fond. Denna avkastning har återinvesterats i Altors andra fonder eller överförts till ett bolag jag har i Sverige för företagsinvesteringar - det vill säga de här pengar har ännu inte lämnat pengarna till mig, säger han.

”Skitmycket pengar”

Conni Jonsson, grundare av och ordförande i EQT, säger i boken:

– Ersättningen kommer ju i så många olika former. Jag vet inte om du har hela bilden. Många har ju privata bolag och där är ju inte förrän man tar ut de pengarna som man beskattar inkomsterna. 

Samtidigt medger han att siffrorna som presenteras är absurda.

– Det är skitmycket pengar. Det är groteskt mycket pengar.