”Id-kontroller slår hårdast mot ensamkommande”

Publicerad 2015-11-25

Experter om regeringens åtgärder för att minska antalet asylsökande

Perrongen i Köpenhamn. ID-kontroller ska införas i närtid på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige. Det gäller enligt regeringen också på färja mellan Helsingborg och Helsingör samt på både tåg- och busstrafik över Öresundsbron.

Regeringens nya flyktingförslag syftar till att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige.

Enligt migrationsforskaren Måns Fellesson är det främst en av punkterna som kommer att synas direkt i statistiken.

– Att kräva id-handlingar av alla som reser över gränsen kommer att slå hårt mot ensamkommande flyktingbarn, säger han.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd

Regeringen föreslår att alla som får uppehållstillstånd, förutom kvotflyktingar, ska få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i stället för som tidigare ett permanent. Vid första prövningstillfället ska flyktingar beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år. Om en person kan visa att den har en viss försörjningsnivå när det tillfälliga uppehållstillståndet går ut ska ett permanent uppehållstillstånd kunna beviljas, enligt regeringen. Möjligheten finns också att få ytterligare ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Måns Fellesson, migrationsforskare och ledare för ett forskarlag som studerar migration och mobilitet på nordiska Afrikainstitutet, menar att åtgärden inte kommer att få särskilt stora effekter.

– Det här är ett markant frånsteg som regeringen gör och en ganska stor förändring på papperet. Men i praktiken tror jag inte att det kommer att minska flyktingströmmen, i alla fall inte kortsiktigt. De personer som flyr hit har redan siktet inställt på Sverige och då tror jag inte att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har någon effekt, säger han och tilllägger att förslaget mer är en politisk markering än en effektiv åtgärd.

Begränsad anhöriginvandring

Regeringen föreslår att flyktingar med tidsbegränsat uppehållstillstånd bara ska kunna återförenas i Sverige med personer ur den närmaste familjen, "kärnfamiljen". När det gäller makar måste båda parterna vara 21 år gamla för att få familjeåterförenas. För gruppen alternativt skyddsbehövande ska det inte finnas någon rätt till familjeåterförening.

Dessutom vill regeringen ställa hårdare försörjningskrav vid anhöriginvandring. Undantaget är när flyktingar ansöker om familjeåterförening inom tre månader efter att flyktingstatus beviljats.

Enligt Måns Fellesson kommer detta troligtvis inte att förändra något i praktiken.

– Skillnaden är att nu får de som har anhöriga i Sverige inget permanent uppehållstillstånd innan de lämnar sitt land. Det har de fått tidigare.

– De kan fortfarande åka hit och ha samma möjlighet att få ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Ändrade regler om ömmande skäl

Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av "synnerligen/särskilt ömmande omständigheter" ska ersättas av en bestämmelse om att uppehållstillstånd kan beviljas av "humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall".

När det gäller barn ska portalparagrafen om barnets bästa fortsättningsvis gälla.

Åtgärden kommer dock inte att minska antalet asylsökande, menar Måns Fellesson.

– Jag vet inte om det ändrar något i praktiken. Båda begreppen blir i slutändan föremål för subjektiv bedömning och justeringar i den här skalan tror jag inte kan få flyktingar att välja bort Sverige som ett potentiellt land att åka till.

Övriga skyddsbehövande nekas uppehållstillstånd

Gruppen "övriga skyddsbehövande" ska enligt regeringen inte längre ha rätt till uppehållstillstånd.

Medicinsk åldersbestämning

Regeringen vill att medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska börja tillämpas i de fall då det saknas id-handlingar som kan säkerställa en exakt ålder eller där det finns "tvivel om den ålder som uppgetts".

Förslaget har mött kritik.

– Det finns inte några medicinska metoder som har den här precisionen som krävs. Om regeringen tror att man kan trolla fram en sådan är man dåligt informerad, säger Anders Hjern, professor vid Karolinska institutet och medlem av Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn, till TT.

Jonas Ludvigsson, ordförande i barnläkarföreningen, påpekar att svår stress och dåligt näringsintag kan vara en av flera faktorer som gör sådana mätningar osäkra.

Id-kontroller på samtliga färjor och tåg

Id-kontroller ska införas ”i närtid” på samtliga kollektiva transportsätt till Sverige. Det gäller enligt regeringen också på färjan mellan Helsingborg och Helsingör samt på både tåg- och busstrafik över Öresundsbron.

Enligt Måns Fellesson är införande av id-kontroller den mest drastiska åtgärden.

– Det kommer att få effekter för dem som inte har id-handlingar. Och vilka har inte det? Ensamkommande flyktingbarn, en grupp som är särskilt skyddsbehövande. Det kommer att slå hårt mot dem. De befinner sig ofta i ett läge där det finns en högre grad av desperation. Det är en grupp som kommer att försöka ta sig in på andra, mer riskfyllda sätt.

Han tror inte att id-kontrollerna kommer att hindra människor från att ta sig in i Sverige.

– Vid de platser där man har den här typen av kontroller så kommer det att ha effekt. Men som vi har sett i östeuropeiska länder som försöker täta sina gränser så hittar man hela tiden nya sätt att ta sig in. Det är hav runt Sverige men vatten kan korsas.

Skånetrafiken, som ansvarar för tågtrafiken över Öresundsbron, visste på tisdagskvällen inte hur förslaget om transportörsansvar vid id-kontroller kommer att påverka dem.

– Vi har precis fått information om det här. Vi vet inte i dagsläget vad det innebär för oss. Vi jobbar intensivt med att skaffa oss en bild av hur det kommer att påverka våra kunder och resenärer, säger Annika Bondesson, affärsområdeschef på Skånetrafiken.

Så prövas om man har rätt till asyl

Den som har tagit sig till Sverige och ansökt om asyl ska få sina skäl prövade individuellt.

Fram tills nya regler börjar gälla, ska man beviljas uppehållstillstånd om man tillhör någon av dessa grupper.

Följ ämnen i artikeln