Det här är PFAS-skandalen

Över 150 Kallingebor har stämt sitt kommunala vattenbolag.

Nu ska fallet avgöras av högsta domstol.

Knäckfrågan?

Huruvida den som fått i sig PFAS-kemikalier via dricksvattnet kan anses lida av en skada som ger rätt till skadestånd.

– Jag var ju själv boende på den tiden. Vi hade det vattnet även i Ronneby, säger Per Broberg som är på väg till matbutiken i Kallinge för att handla.

Han vet – precis som alla andra vi frågar i samhället– vad PFAS är. Det handlar om per- och polyfluorerade alkylsyror som började framställas i större skala på 1950-talet, och som finns i bland annat brandskum, vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

Negativa effekter

Ämnena har visats sig ha flera negativa effekter på hälsan, då bland annat njurar, lever och kolesterolhalt kan påverkas. PFAS har även kopplats till ökad risk för vissa typer av cancer – men enligt Kemikalieinspektionen saknas fortfarande kunskap om flera PFAS-ämnens effekter på hälsan. Enligt Livsmedelsverket skulle hälsan hos den som fått i sig PFAS under lång tid kunna påverkas.

Forskningen är än så länge begränsad, men forskare från Göteborgs och Lunds universitet som följt invånare i Ronneby kommun har kunnat se en ökad förekomst av bland annat njurcancer och förhöjt kolesterol. De har däremot inte kunnat klarlägg att en hög exponering för PFAS innebär högre risk för ohälsa generellt.

PFAS-skandalen i Kallinge upptäcks hösten 2013. Det är då Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet. I mitten av december stängs Brantafors vattenverk i Kallinge. Det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik har då funnit höga halter av PFAS i dricksvattnet. Misstanken riktas mot en närliggande brandövningsplats på F17, där brandskum som innehåller ämnena har använts.

Aldrig märkt något

Lasse Larsson, som är Kallingebo sedan 55 år, anser att PFAS-historien är ”en storm i ett vattenglas”.

– Jag har druckit detta vatten och har aldrig märkt något, säger han till TT.

Men vissa människors kroppar är kanske mer mottagliga än andra, resonerar han. Själv ingår han inte i gruppen invånare som velat ha skadestånd. Samtidigt tycker han att den som vill ha kompensation faktiskt bör få det.

– Jag tycker nog att det kan man få en fällande dom mot myndigheterna, det är många människor som farit illa i detta.

Snart meddelar Högsta domstolen om de invånare som tagit skadeståndskraven till rätten ska ha rätt till kompensation för personskada – i form av förhöjda halter av PFAS i blodet,

Tingsrätten gav Kallingeborna rätt, medan Hovrätten kom fram till att PFAS-drabbade inte har kunnat bevisa att förändringen som ämnena medför i sig faktiskt utgör en skada på kroppen.

Har åsikt

Alla i Kallinge har en åsikt om fallet. En kvinna vill gärna tala om PFAS, men ångrar sig sedan. Det var inte så länge sedan hennes man gick bort i cancer.

– Han hade högt PFAS-värde, säger hon och skyndar sedan vidare.

Göran Andersson, som bott här sedan 1974, har aldrig tagit några tester för att få veta hur mycket PFAS som finns i hans kropp.

– Inte min fru heller. Jag förstår inte varför jag ska veta om jag har en sjukdom som jag ändå inte kan göra något åt. Då mår jag bättre av att inte veta, säger han.

TT: Vad tror du om den kommande domen i Högsta domstol?

– Om man i samhället kan få en dom och betala skadestånd? Jag har inget emot att de driver det, men man kan ju dra upp hur mycket som helst i samhället.