Kraftig ökning av dödsolyckor i svensk trafik

helskärm

2018 var det dödligaste året på vägarna på nästan tio år. Nu går 14 myndigheter samman för att motverka utvecklingen – där tung trafik och gamla bilar pekas ut som risker.

Under 2018 dog 324 personer i vägtrafikolyckor i Sverige. Det är en ökning med 29 procent från 2017. Framför allt skedde en kraftfull ökning av antalet döda i mötesolyckor där tung trafik var inblandad.

– Den tunga trafiken är sällan vållande till olyckan, men konsekvenserna blir förödande, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket.

Sedan år 2000 har den tunga trafiken på svenska vägar ökat med ungefär 40 procent. Det ökade dödsantalet kan vara en början på konsekvenserna av det. Extremåret 2018 kan också vara ett undantag, det är ännu för tidigt att säga, enligt Maria Krafft.

Äldre bilar

Utöver den tunga trafiken är äldre bilar inblandade i en stor del av dödsolyckorna. Av samtliga personer som dog i bilar under 2018 befann sig 30 procent av dem i en bil som hade tillverkats före år 2000.

– Och de bilarna står bara för cirka en procent av trafikarbetet. Helt klart kan det vara värt att titta på möjligheten att skrota äldre bilar, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. De har inte alls samma säkerhetsutrustning som nyare bilar, säger Maria Krafft.

Det kraftigt ökade dödsantalet är ett stort bakslag för målet om högst 220 omkomna personer i trafiken till år 2020. Bedömningen nu är att det målet med största sannolikhet inte kommer att nås.

För att motverka utvecklingen görs för första gången en gemensam plan där 14 myndigheter ska samverka för att nå en ökad trafiksäkerhet. I planen läggs fokus vid tre insatsområden: hastighet, nykterhet och säker cykling. Det är åtgärder som beräknas kunna rädda ytterligare 40 till 50 liv.

Fler alkolås

Frågan om nykterhet i trafiken har Katarina Bokström tittat närmare på. På uppdrag av polisen och Trafikverket har hon och en kollega på NTF, en organisation som arbetar för säker trafik, undersökt problemet.

– Det finns två sätt att jobba mot det. Det ena är att stoppa föraren på vägen. Det andra är att förhindra den onyktra resan från början, och det är givetvis det smartaste sättet, säger Bokström.

Främst har de tittat på vilka åtgärder som används inom yrkestrafiken. Det vanligaste är att man installerar alkolås i fordonen. I det avseendet kan framför allt lätta fordon och uthyrningsverksamhet bli bättre, säger Bokström.

– Vi ser också förbättringspotential bland beställarna, att man ställer krav på att upphandlade transporter har alkolås eller åtminstone en policy som följs upp.

"Befogad kritik mot polisen"

För att stävja problemet med onykterhet i trafiken spelar polisen en avgörande roll, likaså för kontroll av hastighet och bältesanvändning. Sedan tidigare finns kritik om att polisen inte har prioriterat arbetet med trafiksäkerheten tilläckligt.

Maria Lönegård, chef för utvecklingscentrum vid polisens nationella operativa avdelning (Noa) som har nationellt ansvar för trafiksäkerhet, säger att kritiken är befogad.

– Vi har haft alldeles för låg aktivitet inom trafiksäkerheten. Det har inte varit prioriterat och tydliggjort, och det har försvunnit lite i omorganisationen. Det finns stor enighet inom polisen om att vi måste öka aktiviteten, säger Lönegård.

TT: Hur ska ni jobba framöver?

– Vi har fått pengar från regeringen för att vi ska bli fler polisanställda, och då blir det per automatik fler som jobbar med trafiksäkerhet. Vi måste fylla på med poliser längst ut i lokalsamhället, det är viktigast.