Är Trump Kinas önskedröm?
President Donald Trump försöker framställa sig som tuff mot Kina.
Men hittills har flera beslut han fattat tvärtom gynnat Peking.
Inte konstigt att president Xi Jinping verkar så förbryllad inför dagens toppmöte mellan världens två mäktigaste män.
New York Times kolumnist Thomas Friedman skrev häromdagen lite ironiskt att snacket om att Donald Trump skulle vara rysk agent, det kan vi glömma. Kinesisk agent är vad han egentligen agerar som.
Friedman är inte den ende som undrat.
När Trump sa upp handelsavtalet TPP gjorde han Kina en stor tjänst. Avtalet kom till just för att minska regionens beroende av att handla med Kina. Istället föser USA tillbaka Asiens nationer i Pekings armar.
Trumps intåg har lett till ett märkligt positionsskifte mellan de två länderna. Tidigare var det USA som läxade upp Kina och påtalade att man måste följa sina internationella åtaganden. Nu är det istället Xi Jinping som iklätt sig den rollen och lovat att Kina, trots att USA hoppat av, tänker fullfölja klimatavtalet från Paris och upprätthålla frihandeln.
Ingen golfdiplomati
När Xi Jinping i dag inleder ett tvådagarsbesök hos Donald Trump i hans semesterparadis Mar-a-Lago i Florida så handlar det mer om att de två ska lära känna varandra än att mötet ska sluta i stora beslut eller deklarationer.
Trump använder sig gärna av golfdiplomati för att bryta isen med andra ledare. Men något spel med Xi Jinping lär det inte bli då denne uppges ogilla sporten.
Mötet beskrivs ändå som det viktigaste sedan Richard Nixon bröt Kinas isolering med sin ping-pong-diplomati på 70-talet. Om Trump och Kinas president hamnar på kollisionskurs är det illa för världen. Särskilt om resultatet blir ett handelskrig.
Inför toppmötet har Trump twittrat om att samtalen kommer att bli besvärliga och hårda. Sannolikt för att visa att han tänker vara tuff mot sin kinesiske kollega.
Kina ”våldtar”
Kina har så här långt intagit en avvaktande attityd gentemot Trump och undvikit att bemöta den amerikanske presidentens många utfall. Kina verkar inte riktigt veta hur de ska hantera Trump. Ska de ta honom på allvar? Agerar han bara för hemmapubliken?
I valrörelsen lovade Donald Trump att införa en importskatt på 45 procent på kinesiska varor och stämpla Kina som valutamanipulatör. Om detta har det varit väldigt tyst sedan han vann. Men Trump måste ta upp frågan om Kinas överskott i handeln med USA. Att Kina "våldtar" USA ekonomiskt var ett av hans huvudteman i valrörelsen.
Trump vill visa att han kan skapa nya jobb i USA genom att dra ner på importen från Kina.
Kina vill undvika ett handelskrig och är berett att i viss mån gå USA tillmötes genom exempelvis kinesiska infrastrukturinvesteringar i USA. Kinas nya ekonomiska politik går ut på att bli mindre exportberoende så egentligen ligger det även i Kinas intresse att sälja mindre till USA.
Men Xi kommer inte att lägga sig platt för Trump.
Kina fyller vakuum
Vid sidan av handeln finns ett antal andra stridsfrågor mellan de två.
Medan USA alltmer abdikerat från sin roll som världens enda supermakt tar Kina allt större plats. En kraftig maktförskjutning till Kinas fördel kan förväntas de närmaste årtiondena.
Därför är USA och omvärlden extra oroat av att Kina byggt ut öar i omstridda ögrupper i Sydkinesiska sjön. Öar där man på kort tid anlagt rejäla militära installationer. Kina gör i strid med ett antal grannländer anspråk på hela området.
USA avvisar helt Kinas rätt till Sydkinesiska sjön och flyger regelbundet över området för att understryka det.
Medan dragkampen pågår ökar risken för en militär konfrontation mellan Kina och USA eller något av de andra länderna; Japan, Taiwan, Vietnam och Filippinerna.
Här kommer Xi Jinping säkert att känna Trump på pulsen i hur långt han kan gå utan att reta USA till militära ingripanden.
Svårknäckt nöt
Högst upp på dagordningen står ändå Nordkorea. Trump hotade häromdagen med att själv ta hand om den aggressive diktatorn Kim Jong-un om inte Kina markerar för grannen var gränsen går. Peking är de enda Pyongyang åtminstone lyssnar lite på.
Exakt vad Trump tänker göra ville han i sedvanlig ordning inte säga. Utspelet är ett sätt att tvinga ut Kina på planen och agera. Kina är inte heller förtjust i Nordkoreas kärnvapenskrammel men vill inte heller riskera att kommuniststaten kollapsar och resulterar i ett förenat Korea med USA som allierad. I så fall får Kina USA mer eller mindre som granne.
Nordkorea är en svår nöt som ingen ännu kunnat knäcka trots att allt från förhandlingar till ekonomisk hjälp och hårda sanktioner har provats. Nu kryper dagen allt närmare när Pyongyang har tillgång till kärnvapen som är så små att de kan sättas på en långdistansraket som når USA:s västkust.
Ska man agera måste det ske inom de närmaste 5-10 åren. Sedan är det för sent.