Svettsjuka rasar mot svenska vården

Publicerad 2019-09-10

Hyperhidros kallas i vanligt tal för överdriven svettning.

De drabbade av överdriven svettning frågar sig hur de blir behandlade av svensk sjukvård.

Få behandlingar och att sjukdomen inte tas på allvar har fått dem att bli upprörda.

– Det finns en stor enighet i Sverige att detta inte är motiverat, säger Bertil Persson, överläkare på hudkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

– Tekniken finns i Sverige men vi utnyttjar inte den. Det känns förjävligt, säger Kristian Kubara, som är drabbad.

Den 1 september stängde Svettmottagningen ner sin klinik i Köpenhamn. Enligt företaget beror det på att Försäkringskassan och Sveriges kommuner landsting (SKL) valt att begränsa rätten till ersättning vid behandlingar av svettning samt Högsta förvaltningsdomstolens beslut att patienter inte har rätt till ersättning vid vård i ett annat EU-land.

”Allt detta gör att vår ekonomi helt enkelt inte längre går ihop och då kan vi tyvärr inte fortsätta att behandla patienter”, skriver Johan Rosengren, verksamhetschef vid Svettmottagningen, i ett mejl.

En mottagning finns även i Stockholm, men för skåningar försvann nu möjligheten att åka till Köpenhamn och få behandling för sina svettningar. Istället rekommenderas de att vända sig till Region Skåne för att få rätt behandling.

Patienterna lider oftast av hyperhidros, vilket innebär överdriven svettning. Enligt Patientföreningen för hyperhidros lider tre procent av befolkningen - cirka 300 000 människor - av sjukdomen och föreningen frågar sig nu vilken vård de ska få. De menar nämligen att vården i Sverige är ineffektiv.

Kristian Kubara är en av alla som är drabbad av sjukdomen.

Skenande kostnader bakom beslut

En som är drabbad och i dag står utan samma vårdmöjlighet är Kristian Kubara från Uppåkra. Efter en gastric bypass i början av millenniet började han känna av kraftiga svettningar. För sju år sedan kom han i kontakt med Svettmottagningen, där han årligen blev behandlad för svettningarna genom injektioner med botulinumtoxin, vilket blockerar nervimpulserna som går ner till svettkörtlarna.

– Ibland fick man betala medicinen själv, ibland behandlingen själv och ibland kom ersättningen sent - om den ens kom - så det blev mycket bekymmer med det men livskvalitén förändrades när man slapp svettas, säger Kristian Kubara.

I samband med att han ansökte om en ny behandling tidigare i år blev det dock avslag. Bakgrunden till myndigheternas beslut var då de skenande kostnaderna för vården utomlands, vilken patienterna blev ersatta för, när motsvarande behandling varit billigare i Sverige.

Patienterna fick istället vända sig till nationell vård, där de i dag bara är berättigade till ersättning för behandling i armhålan och handflatorna istället för fler områden på kroppen.

– Jag har skickat en egenremiss till hudkliniken i Lund och har fått till svar att de behandlar armhålor och kan tänka sig att titta på övriga områden. Du kan tänkas få en behandling om området inte är större än en handflata, men jag har ju mycket större problem än så, säger Kristian Kubara som lider av svettningar i armhåla, ansikte, mage och rygg.

Saknas belägg i vetenskapen

Enligt Bertil Persson, överläkare på hudkliniken på Skånes universitetssjukhus, är riktlinjerna från Region Skåne att de enbart ska behandla handflator och armhålor men att undantagsfall för områden motsvarande två handflator kan förekomma.

– Anledningen till att det är händer och armhålor men inte andra tillstånd är för att det i den vetenskapliga litteraturen finns bra belägg för att det är säkert, effektivt och så vidare. När det kommer till fötter finns nästan ingenting som visar det, på de få studier som finns. Effekten är sämre och effekten är mer kortvarig om man behandlar andra ställen, säger Bertil Persson.

Vid behandling av fötter krävs det också ofta att patienten sövs, vilket är en risk som även det vägts in i det nationella beslutet.

– Om man väger ihop en sämre effekt med nästan inget vetenskapligt underlag, risken i samband med narkos och att man måste göra det här tre-fyra gånger om året för att upprätthålla nån effekt så finns det en stor enighet i Sverige att detta inte är motiverat. I varje fall inte inom ramen för offentlig finansiering. Det är trots allt våra skattemedel som ska räcka till mycket.

Sedan möjligheten till behandling utomlands försvunnit har ingen, vad Kristian Kubara vet, fått behandling på andra kroppsområden än armhålorna.

– Det är som om man bryter benet och nån säger att vi lagar halva benet, säger han besviket.

Kristian Kubara under en kväll där han skruvade ihop möbler.

”Förringar inte det”

För att kunna behandla större kroppspartier förklarar Bertil Persson att man antingen måste späda behandlingsmedlet botulinumtoxin eller ge sådana mängder att det inte finns någon vetenskaplig säkerhet. Behandlingar som han menar kan leda till att toxinet till slut inte får någon effekt längre.

– Tekniken finns i Sverige men vi utnyttjar inte den. Det känns förjävligt. När det har funnits en teknik som kan hjälpa oss, säger Kristian Kubara besviket.

– För händerna kan kraftig hyperhidros till och med vara rent arbetsförhindrande. Likaså kan väldigt kraftig svettning i armhålor och händer vara ganska socialt besvärligt. Sen betyder inte det att det inte kan vara socialt besvärligt på ryggen eller i pannan. Jag förringar inte det, men om då effekten är mer kortvarig och man måste spä ut det för att patienten har ett stort drabbat område, då blir det inte längre rimligt i förhållande till alla andra sjukdomar som ska behandlas i samhället, säger Bertil Persson.

En stor förändring som gjorts inom behandlingen av hyperhidros är att en enhetlig nationell prislista upprättats. Det för att förhindra att företag tar ut hur mycket ersättning som helst.

Kan bli problem - med nya patienter

Att alltfler sjukdomsdrabbade nu vänder sig till svensk sjukvård är förenat med utmaningar. I Region Skåne finns bara ett fåtal platser som ger behandlingar inom hyperhidros.

– Det kan bli ett problem om det helt plötsligt kommer ett antal ytterligare nya patienter. Då kan det bli problem att hinna behandla i tid. Därför säger vi också hur viktigt det är att de andra vårdvalen i Region Skåne börjar behandla det här. Då tänker jag exempelvis på Helsingborg och Kristianstad om vi pratar om de offentliga enheterna men även fler privata vårdval som har möjlighet att göra detta. Den frågan har vi redan lyft, säger Bertil Persson.

Antalet nya patienter för Region Skåne är svårt att uppskatta, då de inte har kännedom om hur många som åkt till Danmark för att behandla armhålor och händer eller hur många som åkt för kroppsområden där Sverige inte erbjuder behandling.

De drabbade tycker dock att det är dags att politikerna agerar.

– Man behöver ta sjukdomen på allvar och sätta sig och ta ett beslut. Bjud in nån från patientföreningen eller Facebookgruppen som kan komma och berätta och visa, säger Kristian Kubara.

De skånska riktlinjerna är att patienter har rätt till två-tre behandlingar per år, beroende på hur svårt fall det är. Om sjukhusen inte följer riktlinjerna vid behandling utgår ingen ersättning.