Därför sprider coronaviruset skräck och panik

Vi underskattar risker som vi känner till men överskattar de som är nya

Än vet vi inte exakt hur farligt coronaviruset är.

Just nu verkar de flesta uppskatta dödligheten till 1–2 procent, en siffra som både kan öka eller minska. Samtidigt dödar ”vanlig” influensa 400 000 människor per år. 30 000 svenskar dör av hjärt-och kärlsjukdomar årligen – utan att framkalla rubriker.

Frågan är då: varför skapar coronaviruset så mycket panik världen över?

Det enkla svaret: för att folk dör, för att smittan sprids snabbt och för att det inte finns något vaccin. Och för att den, till skillnad från till exempel influensan, blixtsnabbt kan leda till att svälja sjukhusens alla resurser (och mer därtill).

Men frågar du forskare finns det även andra, lite mer komplexa, svar.

Enligt en artikel i New York Times bockar coronaviruset av i princip alla parametrar för vad som gör människor livrädda. Oproportionerligt livrädda, dessutom.

  • När våra hjärnor utvärderar risker letar vi efter tidigare erfarenheter av den, vilket påverkar hur oroliga vi blir. Om vi läser om två flygkrascher två dagar i rad kommer vi sannolikt känna obehag inför en flygning dagen efter. Men efter ett par gånger av odramatiska flygresor har hjärnan återigen ”lärt sig” att flyg är ett säkert sätt att resa.
  • På samma sätt har de flesta människor erfarenheten av ”vanlig” influensa, det är jobbigt ett tag men går över efter några dagar. Därför är vi inte så rädda för den.
  • Vi tenderar helt enkelt att underskatta risker som vi känner till och är vana vid, men överskatta dem som är nya och okända. Ett exempel till: Risken för en amerikan att dö på grund av hjärtproblem är 1 på 7. Risken för en amerikan att dö i ett terrordåd är 1 på 45 808. Men när amerikaner tillfrågas om vad de är rädda för hamnar terrordåd näst högst upp på listan.

Men utöver hur våra hjärnor är programmerade har en del nya vedträn lagts till den eld som just nu rasar världen över:

1. En ny, snabbare medievärld

Teknikutvecklingen har lett till medievärld där nyheter – och desinformation – sköljer över oss på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Detta ställer högre krav på myndigheter och medier – men också allmänheten som ska försöka navigera i den.

WHO har beskrivit corona-utbrottet som en ”infodemi”, ett överflöd av information, både sann och falsk, som gör det svårt att hitta trovärdiga källor och pålitliga råd.

Det är inte konstigt att pulsen går upp när man exempelvis möts av de ständigt nya uppdateringarna från det här Twitter-kontot:

Dessutom är Coronaviruset något nytt, vilket betyder ett extremt mycket högre nyhetsvärde. Föreställ dig hur många flashar du skulle få i din mobil om vi liverapporterade cancerdöda?

2. Ökad misstro mot auktoriteter och experter

Världen har kanske aldrig varit så upplyst som nu och sällan har vi suttit på så mycket lättillgänglig fakta. Men samtidigt skjuter skepticismen och misstänksamheten mot experter och institutioner i höjden. Pr-jätten Edelman, som mäter förtroende världen över, konstaterar att endast en minoritet litar på myndigheter (och medier).

Detta riskerar att spä på oron för virusets framfart. Varför tar de inte till hårdare åtgärder? Mörkar de något? Inte minst eftersom känslorna underblåses av politiska krafter som tjänar på att måla ut just myndigheter och medier – inklusive svenska – som slappa och inkompetenta i bästa fall, eller ondsinta i sämsta fall.

3. Ett globalt informationskrig

Samtidigt rasar ett informationskrig mellan stormakterna och amerikanska myndigheter har redan anklagat Ryssland för att ligga bakom konspirationsteorier om att USA skapade viruset.

Vi vet sedan tidigare att oro kan väcka misstänksamhet och i värsta fall leda till våldsamheter – och WHO-chefen Mike Ryan menar att vi behöver ett ”vaccin mot desinformation”.

Fakta biter inte på rädsla

Många har säkert sett grafer på hur viruset jämförs med andra kända sjukdomar, som har till syfte att dämpa rädslan hos människor.

Men rädsla är som tidigare nämnt irrationell och det är inte säkert att fakta biter på den.

Kanske är det bästa vi kan göra just nu att sluta googla så mycket, vara källkritiska och följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Samt sluta röka, äta varierat och gå till gymmet – vilket, som vi alla vet, är de mest effektiva sätten att minimera risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Läs mer om corona-viruset här:

Coronaviruset i korthet

  • Viruset har fått namnet covid-19 och tillhör gruppen av coronavirus dit virus som sars och mers också hör.
  • Sprids via hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta.
  • Läkarna tror i nuläget att det krävs åtminstone 15 minuters exponering för viruset för att bli smittad.
  • Inkubationstiden, det vill säga tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut, är 2–14 dagar.
  • Typiska symtom för smittan är feber, hosta och luftvägssymptom. Det påminner om en vanlig förkylning.
De första tecknen på smitta är huvudvärk, ont i halsen, hosta och andnöd.

PODD Hur stor är risken att coronaviruset utvecklas till en pandemi?

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med professor Björn Olsen om vilka konsekvenser det kan få om coronaviruset utveclas till en pandemi.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen