Suad Ali en styv berättare med minne för detaljer

Foto: Mattias Ahlm/SVERIGES RADIO
Suad Ali.

avJon Hansson

NYHETER

Den gula pennan med rosa suddet. En rasist med överkammad flint. Termosen med kallt te när hon är på väg i bilen till den där miljökonferensen i Stockholm.

Antingen har Suad Ali ett fantastiskt minne för detaljer eller så är hon bara en god berättare. Men det är ju inte så bara.

Ett klassiskt uppbyggt sommarprat. Först en definierande scen: Under en tågresa biter hon ifrån när tre byggjobbare raljerar över flyktingar som hellre bor i tält i Sverige än i soliga Libanon. Och så anträds färden från födseln i Mogadishu där inbördeskriget snart ska bryta ut över skoltidningen, bullbakandet för Röda korset, jobbet på Migrationsverket till stoltheten när hon får utmärkelsen Årets alumni vid Linköpings universitet och en minnesplatta utanför receptionen.

Det är visserligen lite entaktat och fyllt av ungdomligt allvar. (Humor? Absolut inte.) Men ändå styvt berättat, packat med detaljer. Hon illustrerar med ljudklipp som tangentbordssmatter och nyhetsinslag – och det bränner till ordentligt i några scener. Som när hon träffar en kvinna i flyktinglägret Dadaab. De flydde båda samtidigt från Somalia. Kvinnans familj tog sig till Kenya. Hon är nu ensamstående och bor med sina fem barn i ett kvavt tält. Hon går aldrig på toa när det är mörkt. Risken att bli våldtagen är för stor. 

Suad Ali hamnade i stället i Sverige och är på besök som ledare för en regeringsdelegation. 

I en ond tillvaro krävs en hel del tur.

Men just jobbet handlade nog inte alls om tur utan om kvalifikationer. Hennes sommarprat antyder mod, ett väldigt driv och ett gott förstånd.

I den snyggt matchande låtlistan finns Beyoncés ”Run the world (Girls)”. Bara att instämma i den uppmaningen – Suad Ali är en tjej som gärna får styra världen.

I en tid där det handlar alldeles för mycket om starka ledare behöver vi de kloka.

Sommar i P1 - händelserna vi minns 00:28
ARTIKELN HANDLAR OM