Hagamannen kan gå fri – trots ”påtaglig” återfallsrisk

Victor Stenquist

I sommar blir Hagamannen Niklas Lindgren av allt att döma fri. Men Kriminalvården vägrar att ge honom obevakade permissioner – risken att han begår brott igen bedöms vara för stor.

– Så är spelreglerna när man döms till tidsbestämt straff, säger kriminologprofessorn Henrik Belfrage.

helskärm

Niklas Lindgren begick en rad våldtäkter mellan 1999 och 2005 i Umeå och kom att kallas Hagamannen, efter stadsdelen där brotten begicks.

Han dömdes i juli 2006 till 14 års fängelse för mordförsök, grov våldtäkt, våldtäkt och försök till våldtäkt i ett de mest uppmärksammade kriminalfallen i modern tid.

I fängelset har Lindgren skött sig bra och gått igenom ett antal rehabiliteringsprogram, och genomfört fler än tio permissioner med åtföljande personal och ”visat god skötsamhet genom verkställigheten”, enligt Kriminalvårdens senaste utlåtande från september.

Men samtidigt fick han avslag från permissioner på egen hand.

”Finns en påtaglig risk”

I ett utlåtande från september i år skriver Kriminalvården att det ”fortfarande finns skäl att vidta fortsatta begränsningar i NN's (Niklas Lindgren, reds. anm.) verkställighet”.

Man skriver vidare att ”det fortfarande finns en påtaglig och beaktansvärd risk att NN begår brott eller gör sig skyldig till allvarlig misskötsamhet om han beviljas permission på egen hand eller särskilda utslussningsåtgärder”.

Enligt psykologutlåtandet som upprättades i början av verkställigheten av fängelsestraffet lider han av flera diagnoser och risken för återfall i sexuellt våld bedömdes sammantaget som klart förhöjt.

Kriminalvårdens färska utlåtande kommer däremot inte att spela någon roll när frågan om villkorlig frigivning ska avgöras.

– Så är spelreglerna när man döms till ett tidsbestämt straff. Då tar man ingen hänsyn till hur farlig någon bedöms vara. Det är därför som rättspsykiatrin alltid har överlägsna återfallssiffror, säger Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet och forskningschef vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena.

I slutet av juli nästa år kan Niklas Lindgren bli villkorligt frigiven och av allt att döma får han då lämna fängelset – trots Kriminalvårdens skarpa utlåtande.

Hade han däremot dömts till rättspsykiatrisk vård hade förutsättningarna varit annorlunda, enligt Henrik Belfrage.

– En person där det anses finnas beaktansvärd risk skrivs inte ut, och för knappast några större friförmåner heller, säger han.

Finns det fog att tro att bedömningen ändras det närmsta halvåret?

– Nej, det finns verkligen inte fog för det. Jag vet inte exakt hur de gjort riskbedömningen, men många av riskfaktorerna man kollar på, bland annat insikt i brottslighet eller attityd till brottet, sådant ändras inte på ett halvår. Det är väldigt ovanligt.

”Krävs en lagändring”

Ulf Åsgård, psykiater och expert på gärningsmannaprofiler, menar att det krävs lagändring för att förhindra att potentiellt farliga personer släpps ut ur fängelset.

– Man kan tänka sig att det finns ett systemfel i lagstiftningen som gör att avancerad riskbedömning inte betyder ett skit. Kanske borde man börja att se över lagstiftningen så att man väger samman samhällets och individens intressen i slutet av avtjäningstiden och inte bara i början, säger Åsgård.

– Återfallsrisken har alltid funnits där. Skillnaden mellan nu och då är att vi numera har ett någorlunda hyfsat instrument att mäta återfallsrisk, säger Ulf Åsgård.

Även Henrik Belfrage tycker att lagstiftningen bör ses över.

– Jag kan tycka att det finns fog för att se om vi behöver någon slags ytterligare lagstiftning för tidsbestämda fängelsestraff. Om du nu missköter dig blir det inte mer än några dagars påbackning. Du kan välja att vägra delta i något program. När din fängelsetid är ute så är den ute.