”Det känns som att befinna sig i ett land som är i krig”

Wolfgang Hansson

ANKARA. När vi sent på kvällen kommer fram till attentatsplatsen är en armé av stora lastbilar på väg att städa bort alla spår av massakern med sina högtryckssprutor.

Med hur väl de än städar kommer det värsta terrordådet i Turkiets moderna historia ändå att sätta spår i valet om tre veckor.

För vem är det som på detta bestialiska sätt försöker påverka valrörelsen?

Trots att här inte längre finns kvar några anhöriga som sörjer eller nyfikna som tittar så hänger en stor grupp av kravallutrustade poliser kvar utanför sportarenan mittemot tågstationen. Spänningarna i det turkiska samhället är så stora att polisen attackerades av demonstranterna direkt efter attentatet när dessa ansåg att ambulanser inte släpptes fram tillräckligt snabbt av polisen.

Oklart vem som ligger bakom

Turkiet i dag är en nation där polariseringen gått oerhört långt. En stor del av ansvaret för det bär den alltmer egenmäktige presidenten Tayyip Erdogan. Det är också troligt att det är han och hans styrande AKP som kommer att gynnas mest av attentatet i valrörelsen. Ökad känsla av fara och instabilitet brukar gynna dem som har makten.

Än vet vi inte vem som ligger bakom dådet. Men misstanken riktas mot de som vill elda på våldet mellan den turkiska staten och kurderna ännu mer. Man brukar prata om den djupa staten, nationalistiska grupper med känningar högt upp i maktens korridorer som vill besegra kurderna militärt och förhindra en utveckling mot en kurdisk stat eller kurdiskt självstyre.

Offensiv mot PKK

Det kurdvänliga partiet HDP anklagade direkt den turkiska staten för att ligga bakom attentatet.

Det val som hölls i början av sommaren resulterade i ett blockerat läge eftersom det styrande AKP inte fick egen majoritet och vägrade göra nödvändiga kompromisser för att regera tillsammans med HDP eller övriga partier.

Istället inledde president Erdogan en militär offensiv mot den väpnade och terrorstämplade kurdiska gruppen PKK.

Detta trots att en av hans stora framgångar varit att inleda en fredsprocess med PKK för att få slut på ett 30-årigt inbördeskrig.

Fram till offensiven hade vapnen i stort sett tystnat och PKK dragit sig tillbaka till baser i gränstrakterna med Irak. För två dagar sedan lovade man dessutom att ställa in alla militära operationer tills valet är över.

Skapa rädsla och osäkerhet

De flesta oberoende bedömare som följer turkisk politik delar uppfattningen att ett viktigt skäl för Erdogan att åter attackera PKK var att skapa en känsla av rädsla och osäkerhet i landet för att locka väljare från HDP till AKP som stått för stabiliteten i Turkiet de senaste tio åren.

President Erdogan har de senaste åren visat upp en alltmer auktoritär sida. Han har flera gånger försökt förbjuda sociala medier som facebook och twitter. Han låter fängsla chefredaktörer och journalister som "förolämpar" honom.

Det är som Erdogan anser att han är den enda person i landet som är tillräckligt kompetent för att fatta beslut. Han bidrar till att förpesta stämningsläget i turkisk politik.

Röntgar bagage

Turkiet har på bara några månader skakats av flera bombattentat riktade mot framförallt kurdiska grupper. Beredskapen är därför hög.

Vår taxi får inte åka in framför hotellets entré innan bilens underrede undersökts med speglar. Innan vi kan gå fram till receptionen får vi gå igenom en metalldetektor och bagagets röntgas. Det känns som att befinna sig i ett land som är i krig.

Att attentatet kommer så tätt inpå valet den 1 november gör att det ligger nära till hands att koppla ihop dem.

Men det kan finnas andra förklaringar.

Islamiska staten har blivit allt aktivare i Turkiet. Eftersom de enda på slagfälten i Irak och Syrien som verkligen slåss mot IS är olika kurdiska väpnade grupper så finns det en naturlig fiendskap mellan IS och kurderna. IS anklagas för att ha legat bakom en av bombningarna under sommaren i staden Suruc där 33 dog och 104 skadades.