Inga pengar till kontroll av vilda djurs hälsa

TT

Publicerad 2019-01-08

Att Sverige ännu inte har någon regering kan få konsekvenser för djurhälsan. SVA avbryter arbetet med att kontrollera sjukdomar hos vilda djur.

Men det råder viss förvirring om vad som gäller. Övergångsregeringen meddelar att arbetet ska fortsätta.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i många år gjort kontroller av sjukdomar hos vilda djur. Arbetet har bland annat bidragit till att sjukdomar som fågelinfluensa och afrikansk svinpest har upptäckts tidigt.

Ofta är det jägare eller andra privatpersoner som skickat in prover eller döda djurkroppar som obduceras på SVA. Verksamheten har bekostats med medel ur Viltvårdsfonden. Under 2018 rörde det sig om fyra miljoner kronor. Men när regeringens regleringsbrev nådde SVA efter nyår fanns inte pengarna med.

"Uppfattas som politiskt"

– Det här är ju en konsekvens av att vi har en övergångsregering som ska följa vissa spelregler för hur man formulerar regleringsbreven. I det här fallet hade man gjort tolkningen att Viltvårdsfondens medel kan uppfattas som politiskt och därför har man tagit bort det från regleringsbrevet, säger Jens Mattsson, generaldirektör vid SVA.

Han vill inte spekulera i om verksamheten kan fortsätta när Sverige får en ordinarie regering, men konstaterar att tidigare har både S-märkta och Alliansregeringar beviljat pengarna.

Från övergångsregeringen kommer besked som kan peka på att uppdraget inte är hotat:

”Verksamheter tillhör de kärnuppgifter som myndigheten utför varje år, det uppdraget kvarstår. Myndigheten ska alltså fortsätta med övervakning av sjukdomar hos vilda djur. Jag har under dagen kontaktat generaldirektören för SVA, Jens Mattsson, och framfört detta.”, skriver Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, i ett uttalande.

Snabbare upptäckt

Jens Mattsson säger att om pengarna uteblir får SVA en kraftigt begränsad möjlighet att ta in däggdjur och fåglar för undersökningar.

– Som för något år sedan när vi först hittade fågelinfluensan på vilda fåglar. Då visste vi att vi hade en ny variant i Sverige, för att kort därefter kunna hitta den hos tama fåglar. Nu riskerar vi att hamnat ett steg efter.

Lotta Berg, veterinär och ordförande i den nationella fågelföreningen Birdlife Sverige, är bekymrad över vilka konsekvenser en avbruten sjukdomsövervakning kan få.

– Det blir ju svårare att ha en väl underbyggd uppfattning om vilka sjukdomar som förekommer och i vilken omfattning. Dels är det ju ett bekymmer för de vilda djuren i sig, men också en risk för lantbrukets djur, och även sällskapsdjur, om vi inte vet när det är dags att vidta särskilda skyddsåtgärder för att det finns någon typ av smitta i området, säger hon.

Färre skickas in

Tidigare har privatpersoner kostnadsfritt kunnat skicka in döda fåglar som de till exempel hittar vid sitt fågelbord till SVA.

– Man vill gärna veta vad det beror på. Det är ju inte alltid det rör sig om en smitta, det kan ju vara olyckshändelser eller djur som är försvagade av tidigare födobrist. Men det kan också vara en smittsam sjukdom. Då är det bra att veta det, för då ska man avbryta matningen så att man inte bidrar till spridning.

I fortsättningen blir det färre döda djur som analyseras, tror Lotta Berg.

– Man kan givetvis alltid lämna in djur för obduktion ändå men då får man ju betala full kostnad för det. Det blir en kostnad som jag tror att väldigt många människor känner att de inte har möjlighet att ta för ett vilt djur som de inte har något ansvar för.