Europa riskerar hamna ur askan i elden
I början av supervalåret var rädslan mycket stor för högerpopulistiska framgångar.
När de uteblev drog många en lättnadens suck.
Nu ser det ut som Europa kan hamna ur askan i elden.
Jag har svårt att se hur parlamentsvalet i Österrike ska sluta på något annat sätt än med det högerpopulistiska Frihetspartiet, FPÖ i regeringsställning.
Visserligen har FPÖ tappat den ledning i opinionsmätningarna som man haft under lång tid. Men partiet väntas ändå få 25 procent och har en stor chans att bli nästa största parti.
Skälet till att FPÖ tappat till det konservativa ÖVP är att dess unga partiledare Sebastian Kurz i praktiken "stulit" FPÖ:s invandringspolitik. Genom att gå lika långt i sina förslag för att stoppa invandring och invandrares tillgång till välfärdsystemet har Kurz tagit tillbaka väljare som tidigare varit desillusionerade med de två stora, traditionella partierna.
Högersväng
När socialdemokraternas, SPÖ:s, partiledare Christian Kern i den sista valduellen anklagade Kurz för att bytet till turkos som partifärg egentligen var "det nya blåa" (FPÖ:s partifärg) så var det en analys som de flesta skriver under på.
Kurz högersväng är inte unik i europeisk politik de senaste åren. Många etablerade partier har tagit kliv åt höger för att försöka stoppa väljarflykten till högerpopulistiska utmanare. Men få har gjort en så tvär sväng som Kurz och fått så bra betalt för det.
Opinionsmätningarna ger ÖVP en klar seger i söndagens val med drygt 30 procent av rösterna. Det räcker dock inte för att regera på egen hand. Enda realistiska regeringspartnern FPÖ.
Vattenkammad
Detta eftersom Kurtz tvingade fram nyvalet genom att avsluta det mångåriga regeringssamarbetet med socialdemokraterna. Denna så kallade stora koalition har med tiden skapat en total förlamning i österrikisk politik.
Inga små eller stora reformer går längre att genomföra. Vanliga människor är oerhört trötta på politiker som käbblar men inte längre levererar några lösningar.
Den vattenkammade Kurz har lyckats med rena trollerinumret genom att göra valet till en omröstning om sin egen person. Istället för att använda ÖVP går den 31-årige partiledaren till val som Listan Sebastian Kurz. Att han själv ingått i den gamla regeringen, som utrikesminister och tillhör ett av de statsbärande partierna verkar väljarna ha förträngt.
Falska webbsidor
I motsvarande grad har den annars populäre Kern straffats för en med österrikiska mått sällsynt smutsig valkampanj där en av socialdemokraterna inhyrd konsult skapat falska webbsidor för att kasta skit på Kurz.
I teorin skulle SPÖ, som väntas hamna runt 24 procent, kunna bilda regering med FPÖ men de kräver i så fall att högerpopulisterna säger nej till Kurz inviter.
Vilken konstellationen än blir är det svårt att se hur det ska kunna bildas en regering utan att FPÖ ingår som kungamakare.
Det blir i så fall första och enda gången under det som kallats supervalåret i Europa som ett högerextremt parti kommer i regeringsställning.
Nazirötter
I de tidigare valen i Österrike (presidentvalet), Nederländerna och Frankrike var rädslan i förväg stor för att resultatet skulle bli att högerextremister skulle ta över i dessa länder. Men i samtliga fall kom farhågorna på skam.
Den liberalkonservative Mark Rutte fick fortsätta i Nederländerna. I Frankrike gav mittenpolitikern Emmanuel Macron Marine Le Pen respass i presidentvalet och vann av bara farten parlamentsvalen.
Första bakslaget kom i Tyskland för några veckor sedan när högerpopulistiska och främlingsfientliga Alternativ för Tyskland fick nästan 13 procent av rösterna och för första gången kom in i parlamentet. Ingen är dock beredd att samarbeta med dem.
Bojkott
I Österrike är det annorlunda trots att FPÖ är det högerpopulistiska parti med tydligast nazistiska rötter. Under den karismatiske partiledaren Jörg Haider satt de en period i början av 2000-talet i regeringsställning vilket fick övriga Europa att bojkotta Österrike. Någon liknande bojkott lär det knappast bli den här gången.
Supervalåret ser dock ut att trots allt sluta i en baksmälla där de högerpopulistiska krafterna visar att de fortsatt är en stark och destabiliserande kraft i Europa.