Ny strid väntar om uppdaterad datalag

Snart ges de brottsförebyggande myndigheterna större möjligheter att använda uppgifter från tele- och internetoperatörer i sitt arbete.

Den omtvistade lagen är efterlängtad av många, men frågan är om den kommer att stå sig.

En operatör har redan lovat att ta upp striden.

Från och med den 1 oktober är de svenska tele- och internetoperatörerna på nytt skyldiga att lagra datauppgifter som kan behövas i myndigheters brottsförebyggande arbete. Det kravet slopades 2016 efter att EU-domstolen genom den så kallade Tele2-domen ogiltigförklarade den svenska datalagringslagen. Myndigheternas möjlighet att utreda brott med hjälp av datalagring begränsades därmed kraftigt.

Den reviderade lagen, som syftar till att anpassa den svenska lagen till EU-rätten, är efterlängtad av de brottsbekämpande myndigheterna.

– Det blir en klar förbättring jämfört med vad som råder i dag, säger Anna Olander Selldén, jurist på polisens Nationella operativa avdelning (Noa).

Främst handlar det om att kunna besvara frågorna om vem som har kommunicerat med vem – samt när, var och hur kommunikationen har skett.

Det som den reviderade lagen tillåter är absolut minimum av vad som är nödvändigt för brottsbekämpningen, enligt Katarina Bigovic Apitzsch, stabsjurist på Tullverket.

– Det är inte fråga om att samtliga uppgifter lagras och kan begäras ut för brottsbekämpande ändamål, utan det gäller ett specifikt och begränsat urval av uppgifter om elektronisk kommunikation, säger hon.

Säpo kritisk

Men lagen innebär en tydlig försämring jämfört med regler som fanns före Tele2-domen, enligt Anna Olander Selldén.

– Varje inskränkning av vår tillgång till trafik- och lokaliseringsuppgifter medför försämrade möjligheter för att förhindra och utreda allvarlig brottslighet, säger hon.

En av skillnaderna är att operatörer nu ska spara lokaliseringsuppgifter i två månader i stället för ett halvår, vilket var fallet före Tele2-domen.

– Med säkerhet kan vi säga att det kan få negativa effekter, det är alldeles för kort tid, säger Olander Selldén.

Johan Olsson, operativ chef vid Säkerhetspolisen, delar den kritiken – den nya lagen ger inte samma förmåga som tidigare, säger han i en skriftlig kommentar till TT.

"Vi ser risker med att personer som planerar eller begår brott anpassar sin kommunikation och väljer kommunikationsvägar som inte täcks av lagringskravet".

Allt är dock bättre än nuvarande situation, understryker han.

Men många av de händelser som Säpo undersöker och utreder kräver att abonnent-, trafik- och lokaliseringsuppgifter sparas längre tid än vad den nya lagen innebär, säger han.

"Det medför svårigheter att utreda händelser där planering och förberedelser sker under relativt lång tid, kanske i flera år före den planerade händelsen".

"Kosmetiska förändringar"

Jon Karlung, vd för bredbandsoperatören Bahnhof, anser å andra sidan att förändringarna gentemot den tidigare lagen är alldeles för små.

– Det är mer eller mindre kosmetiska förändringar. Sedan är det en annan sak att politiker retoriskt låtsats att man gjort en massa saker.

Karlung anser att operatörerna med sitt motstånd ofta orättvist framställs som att de ställer sig på de kriminellas sida. I stället handlar datalagringsfrågan om hur själva rättsstaten ska fungera, anser han.

– Det känns ohederligt när vi många gånger anklagas för att stödja pedofiler och terrorism, det handlar inte om det, säger Karlung.

– Det handlar om vikten av att det finns mekanismer som förhindrar staten från att kartlägga medborgarna utan demokratiska principer. Man kan inte ta saker för givna, ingen vet vad vi har för politiskt system i närtid. Det finns ett skäl till att demonstranter i Hongkong sågar ner stolpar med övervakningskameror.

Anna Olander Selldén framhåller att staten också har ett ansvar att skydda sina medborgare.

– Utan datalagring blir det svårt för polisen att utföra sitt uppdrag. Vissa grova brott kan bli omöjliga att klara upp, då blir brottsoffer i princip skyddslösa.

Allvarliga konsekvenser

Flera juridiska experter och tunga remissinstanser har flaggat för att även den nya lagen kan få problem i EU-domstolen, då de anser att förändringarna är otillräckliga för att göra den förenlig med EU-rätten.

Enligt Säpo, Polisen och Tullverket hade det varit förödande.

För Tullverket hade det inneburit kraftigt försämrade möjligheter att utföra sitt uppdrag, säger Katarina Bigovic Apitzsch – och enligt Johan Olsson vid Säpo hade det fått allvarliga konsekvenser för arbetet med att "förhindra, upptäcka och utreda brott mot Sveriges säkerhet, vilket inkluderar terroristbrott".

Anna Olander Selldén säger att ännu ett ogiltigförklarande hade varit en "katastrof".

– Uppgifterna från datalagring är ett nödvändigt verktyg. Det går inte att ersätta med något annat.

Bahnhof tänker överklaga den första begäran som inkommer om att få ta del av uppgifter enligt den nya lagen, säger Jon Karlung.

– Principfrågan är viktig att vinna.