"Inte som 2015" – EU:s plan för flykten

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2022-03-28

En tiopunktsplan ska få ordning på vem som tar hand om vilka flyktingar från Ukraina och hur de bäst kan hjälpas.

– Vi ska inte ha det som 2015, säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.

När Johansson samlade EU-ländernas migrationsministrar i Bryssel på måndagen fick hon starkt stöd för de tio punkter som arbetats fram i snabb takt under helgen.

Det handlar inte minst om att få bättre koll på alla de som flytt undan Rysslands krig i Ukraina.

– Alla måste registreras i de nationella databaserna, men vi behöver också en EU-registrering för dem som får temporärt skydd. Och det ska vi börja jobba med i dag, säger Johansson efteråt.

Utöver det rena registrerandet talas om allt från bättre samordning mellan medlemsländerna till att övervaka eventuella säkerhetshot och förhindra människosmuggling. Och erbjuda transporthjälp.

– De första som kom visste direkt vart de skulle, till släktingar eller vänner i olika länder. Nu kommer andra grupper som inte riktigt vet vart de ska och då är det viktigt att vi kan hjälpa dem att våga ta steget att lämna Polen. Vi behöver dela på ansvaret mellan medlemsländerna, säger Johansson.

Index från EU

EU har redan aktiverat sitt massflyktsdirektiv för att göra det möjligt för flyende från Ukraina att få uppehälle och boende i EU. Direktivet ger rätt åt alla att röra sig fritt bland medlemsländerna, men för att kunna hjälpa på bästa sätt behövs bättre kontroll över var flyktingarna finns. Det ska bland annat göras genom ett ”index” som visar medlemsländerna hur många som har hamnat var och hur mycket det är i förhållande till befolkningen.

– Det är ett grovt mått, men jag tror ändå att det hjälper till för att ge en viss bild. Alla medlemsländer känner just nu att ”vi gör väldigt mycket i vårt land” och jag tror att det är väldigt viktigt att visa att det gör andra länder också, säger Johansson.

Bra, tycker integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).

– På lite sikt kommer väl det här indexet att hjälpa oss att se vilka länder som tar sin andel och vilka som behöver steppa upp lite, säger Ygeman på plats i Bryssel.

Två–tre procent?

Regeringen har flitigt påpekat att man anser att Sverige tog en stor andel av dem som kom under den stora flyktingvågen från främst Syrien 2015–16 och att andra länder nu måste göra mer. Samtidigt skulle Sverige gärna vilja ha tydliga regler kring fördelningen.

– Jag har hela tiden sagt att vi borde ha en bindande omfördelning på plats och en solidaritetsmekanism inom ramen för migrationspakten. Vi hade varit starkare om vi hade haft det, säger Ygeman – som anser att Sveriges andel borde gå att räkna i några få procent.

– Vi är lite mer än två procent av EU:s befolkning och tre procent av EU:s ekonomi så någonstans där är det, säger Ygeman i Bryssel.

Ylva Johansson betonar för sin del att hon inte vill se ett läge som 2015 igen.

– Vi ska inte ha det som 2015, där jag upplevde att EU var väldigt frånvarande i att hantera flyktingsituationen. Nu är jag ansvarig kommissionär. Nu ska vi hantera det på ett annat sätt, säger Ylva Johansson.