Lena är fånge i sitt eget hem – på grund av snön
Publicerad 2023-12-07
Varje vinter är det samma sak. Lena Sehlstedts trottoar på hennes gata i Stockholm plogas inte, och hon tar sig inte ut.
På grund av sin sjukdom är hon nämligen beroende av sin elektriska rullstol.
– Jag tar mig ner till porten, sen tar livet slut, säger hon.
Lena Sehlstedt, 59, har levt med sekundär progressiv multipel skleros (MS) sedan 1999. För varje år försämras hennes tillstånd, och sedan 2013 har hon varit i behov av en elektrisk rullstol.
Hon flyttade till sin lägenhet i Aspudden i Stockholm 2018, som är byggd 2013 och både huset och lägenheten är handikappanpassade.
Men inte trottoaren utanför, enligt Lena.
– Jag har haft problem varje vinter, men inte orkat ta tag i det förrän nu. Jag är verkligen inte den som klagar, men nu kände jag bara att jag har fått nog, säger hon.
Vintern i Stockholm är den kallaste på över ett decennium, och mycket snö har fallit tidigt. Detta har bidragit till att Lena inte kunnat ta sig ut på flera veckor.
– Jag kan inte handla mat eller hämta medicin på apoteket. Inte heller läkarebesök eller andra viktiga saker, sånt som man tycker borde vara en mänsklig rättighet, säger hon.
”Gående hänvisas till andra sidan”
Lena kontaktade därför Stockholms stad via deras app ”Tyck till”, eftersom det är de som är ansvariga för plogningen.
Som svar fick hon att Stockholms stad har ett visst system när det gäller snöröjning i ytterstaden, där de enbart plogar en sida:
”Snön plogas till den sidan av gatan som skylten gällande servicedag sitter på. Den trottoaren används som snöupplag hela vintern och plogas inte. Gående hänvisas till motsatt sida som är plogad och halkbekämpad, där är ständigt parkeringsförbud. Finns det endast en trottoar plogas snön över till den andra sidan”, skrev de bland annat i ett mejl.
Lena uppfattade dock svaret som kränkande.
– Jag blev väldigt provocerad av det, eftersom jag beskrev att jag sitter i rullstol och de svarar att gående hänvisas till andra sidan, säger hon.
Stockholms stad svarar
Malinda Flodman, pressansvarig på Stockholms stad, bekräftar att det som skrevs i mejlet stämmer.
– Vi har snöröjningsdag en gång i veckan på hennes sida av gatan, då parkeringsförbud gäller där, säger hon.
Hon beklagar däremot Lenas situation.
– Jag förstår verkligen att det är frustrerande, men det är svårt för oss att organisera snöröjningen på något annat sätt. Hon bor tyvärr också på en gata där det rör sig färre människor, och därför har den lägre prioritering, säger hon.
Hon menar att det inte finns någon lösning i nuläget.
– Det är bara att beklaga, men det går inte med de resurser vi har nu. Att forsla bort snön är inte ett alternativ, varken ekonomiskt eller för miljön, säger hon.
Det finns bara en sak att göra, menar hon.
– Det enda jag kan rekommendera till henne är att hon ber om hjälp av någon för att uträtta ärenden.
”Knepig gränsdragning”
Lena anmälde även problemet till Stockholmshem, som hon hyr av.
– I det här specifika fallet har vi fått en anmälan om behov av akut snöröjning och då agerat på det, säger Åsa Stenmark, kommunikationschef på Stockholmshem.
Men hon bekräftar att det är en krånglig situation som Lena befinner sig i.
– Det är ibland en knepig gränsdragning mellan oss och staden när det gäller snöröjning, vi ansvarar för ytan framför entrén och staden ansvarar för gatan. Vi brukar dock försöka hjälpa våra hyresgäster oavsett vems ansvar det är. Självklart ska man kunna ta sig ut ur sitt hem, säger hon.
Lena däremot är inte nöjd med Stockholmshems skottning.
– Jag tycker att de bara plattade till snön litegrann utanför porten, säger hon.
Har redan assistans
Lena bor med sina assistenter, eftersom hon får praktisk hjälp alla timmar på dygnet.
– Det är så klart bra, men det påverkar ju ändå ens psykiska mående när man är inlåst i sitt eget hem, säger hon.
Det allra värsta enligt Lena är att hon även missar tid med familjen, och andra roliga tillställningar som lyser upp tillvaron under de mörka vintermånaderna.
– Jag vill ju också kunna gå på julmarknader, eller till Skansen med mina syskonbarn, säger hon.
Hon menar att det enda alternativet som finns är att flytta.
– Jag tittar efter nya lägenheter varje dag, för så här kan jag inte ha det. Jag blir bara mer och mer trött desto fler år som går, jag märker att mitt humör påverkas. Och då är jag egentligen en glad person, säger hon.