Kan talibanavtal ge fred i Afghanistan?

Talibanrörelsen och USA sägs – om igen – vara nära en uppgörelse om amerikanskt tillbakadragande från det krigshärjade Afghanistan.

Men regeringen i Kabul har inte fått vara med i överläggningarna.

– Talibanerna har hittills vägrat att förhandla med den afghanska regeringen, då man anser att det är en marionettregering som är tillsatt av USA, konstaterar Afghanistankännaren Anders Fänge för TT.

Den pågående samtalsrundan i Doha är den nionde på tio månader. I utkastet till uppgörelse heter det att USA:s cirka 14 000 soldater ska lämna Afghanistan i utbyte mot bland annat garantier från de ärkekonservativa talibanerna om att landet inte ska bli en fristad för jihadister, rapporterar internationella medier.

Skräckstyre – igen?

Ett eventuellt vapenstillestånd mellan talibanerna och Afghanistans centralregering diskuteras också i Doha, liksom utfästelser om framtida samtal mellan de två. Men Fänge är tveksam, han utesluter inte att talibanerna – som de senaste åren vuxit sig allt starkare – kan tänkas försöka ta över landet när och om USA drar sig tillbaka.

USA gick in i Afghanistan 2001, efter terrorattackerna den 11 september samma år, med mål att tillfångata terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin och störta talibanregimen som gett honom en fristad. Det är välkänt att talibanernas sedan dess kämpat för att få ut de utländska soldater som de anser "ockuperar" landet.

Många afghaner har extremisternas hårda styre runt millennieskiftet i tydligt minne, då människor stenades till döds, musik förbjöds och kvinnor inte fick lämna hemmet. De senaste åren har talibanerna dock gjort uttalanden som tyder på att de mjuknat och nu är för "modern utbildning" för flickor och att kvinnor förvärvsarbetar.

– Men vi vet inte om det är taktiska beslut de tagit för att framstå som mer "salongsfäiga" inför det internationella samfundet eller om det är en riktig kursändring, säger Fänge.

Svår balansgång

Att ta hem trupperna från Afghanistan är ett vallöfte som USA:s president Donald Trump vill uppfylla före nästa val 2020. Men hans parti Republikanerna är splittrade. Den tongivande senatorn Lindsay Graham har varnat för att ett alltför hastigt tillbakadragande kan slå tillbaka mot USA i form av nya extremistattacker. Försvarshögkvarteret Pentagon är inte heller piggt på att agera snabbt.

– En farhåga är att Trump inte primärt är intresserat av varaktig fred i Afghanistan utan mest av att dra tillbaka soldater, säger Fänge.

USA:s president spelar högt när han förhandlar med talibanerna och han har en svår balansgång att gå. I torsdags sade han till nyhetskanalen Fox News att USA i första hand kommer att minska antalet soldater till 8 600 och sedan utvärdera – om en uppgörelse nås med talibanerna.

Men samtidigt rapporterade nyhetskanalen NBC News att Washington DC stryker talibanerna medhårs genom att i avtalsförslaget hänvisa till "Islamiska Emiratet Afghanistan" – det namn de använde när de styrde Afghanistan.

Rusar åt olika håll

Parallellt laddas för presidentval i Afghanistan, vilket gör att politikerna i Kabul inte uppmärksammar Dohaförhandlingarna särskilt mycket.

– De är mest fokuserade på presidentvalet den 28 september. Den antitalibanska eliten, som presidentkandidaterna tillhör, borde samla sig och ställa gemensamma villkor för fred med talibanerna. Men alla rusar i olika riktningar, säger Fänge.

Inga talibanföreträdare ställer upp i presidentvalet och rörelsen har inte ha stöd av mer än 10-15 procent av befolkningen, enligt Fänge.