Narkotikadöden ökar - 765 döda förra året

Mary Mårtensson

Tre gånger fler dör än i trafiken

Narkotikan skördar allt fler liv.

De senaste åren har utvecklingen varit dramatisk.

Förra året dog 765 personer av drogrelaterade orsaker.

Dödsfallen ökade med 30 procent under ett enda år.

Det finns inget stopp. Ingen minskning i sikte.

De drogrelaterade dödsfallen har ökat kontinuerligt sedan 1987. Och de senaste tre åren har ökningen varit oerhört dramatisk. Det visar Socialstyrelsens dödsorsaksregister för 2014.

• 2013 dog 589 personer av narkotikarelaterade orsaker.

• 2014 hade dödsfallen stigit till 765. Det motsvarar en ökning med 30 procent.

– Det är en kraftig ökning, säger Jesper Hörnblad, utredare på Socialstyrelsen.

Ökat missbruk antas vara huvudorsaken.

– Men statistiken kan också påverkas av exempelvis förändrade analysmetoder inom rättsmedicinen, säger Jesper Hörnblad.

Narkotikadöden är i dag tre gånger högre än trafikdöden.

Majoriteten var män

Det var 2011 som den skarpaste förändringen inträdde. Sedan dess har de drogrelaterade dödsfallen ökat med hela 63 procent - från 467 dödsfall.

Samma period ökade dödligheten från 6,4 till 10,3 dödsfall per 100 000 invånare.

Majoriteten - 85 procent - var män.

Bland män 15-74 år så ökade dödligheten samtidigt från 9,5 till 15,1 dödsfall per 100  000 individer. 

Dödstalen har beräknats på avlidna personer där narkomani, drogberoende eller förgiftningar med narkotika omnämnts på dödsorsaksintyget antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak.

Även antalet personer som läggs in på sjukhus på grund av narkotikamissbruk har ökat kraftigt.

Blandmissbruk vanligaste orsaken

Förra året blev 10 200 personer inlagda av den orsaken. Det är den högsta siffran hittills - och är en tredubbling sedan 1989.

Det visar en ny undersökning från Socialstyrelsen.

Denna siffra ökar parallellt med att sjukhusinläggningar av andra orsaker minskar.

Det rör sig vanligen om psykiska störningar på grund av drogerna. Orsaken uppges vara blandmissbruk eller missbruk av droger som inte hör till de klassiska narkotikavarianterna, som exempelvis den kemiska substansen GHB.

– Utvecklingen de sista åren är att det är ett väldigt omfattande blandmissbruk. Det finns väldigt få rena heroinister eller amfetaminister, utan det blandas olika substanser, säger Nadja Eriksson, överläkare på Beroendecentrum i Stockholm.

Nutek beräknade 2008 de samhällsekonomiska kostnaderna för en aktiv heroinist till 2,1 miljoner kronor per år.