Så kan Trump vända kulturkriget
Uppdaterad 2019-07-06 | Publicerad 2016-11-14
Abort och samkönade äktenskap är bara några av rättigheterna som riskerar att försvinna under Trumps tid vid makten.
Den nye presidenten kan få utse hela fyra domare till Högsta domstolen, vilket skulle få enorma konsekvenser för flera decennier framöver.
Det amerikanska politiska systemet är uppbyggt på "checks and balances", där presidentämbetet, senaten och representanthuset kontrollerar och begränsar varandras makt.
Donald Trump kommer visserligen att ha stor möjlighet att få igenom sin politik då både senaten och representanthuset har republikansk majoritet, men det finns en annan fråga som just nu skickar chockvågor igenom det liberala USA: Högsta domstolens framtid.
– Det här kan leda till att den redan väldigt konservativa rättskipningen fördjupas och breddas till nya områden, säger Barry Friedman, juridikprofessor vid New Yorks universitet, till New York Times.
Centrum för kulturkriget
Högsta domstolen har de senaste decennierna blivit centrum för det så kallade kulturkriget, där man avgjort för amerikanerna viktiga moralfrågor som abort, vapenlagar, kvotering och homoäktenskap.
Domstolen består av nio domare, som förordnas på livstid. I nuläget är en av platserna dock tom eftersom Antonin Scalia, en konservativ domare, avled tidigare i år. President Obama har försökt att ersätta honom, men det har stoppats av republikanerna i kongressen.
Har varit balanserad
Högsta domstolen har traditionellt varit hyfsat balanserad mellan konservativa och liberala domare, men den balansen kan nu rubbas ordentligt. Två av domstolens liberala ledamöter, Ruth Bader Ginsburg och Stephen G. Breyer, är 83 respektive 78 år. Anthon Kennedy, som anses ligga i mitten och ofta är en utslagsröst, är 80 år. Trump kommer ersätta Scalia med en konservativ domare, istället för den liberal som Obama föreslog, och då är balansen som tidigare. Men om någon – eller flera – av de liberala domarna avlider har Trump möjlighet att radkalt förändra sammansättningen.
– Precis när de var på väg att för första gången ha en domstol med vänsterprofil så har man nu förpassas till utmarkerna under flera decennier. Det är svårt att se en väg som leder någon annanstans än en ännu mer konservativ domstol under en överskådlig framtid, säger Barry Friedman, juridikprofessor på New York University, till New York Times.
"Domarna kommer vara pro-life"
Vilken sida Donald Trump själv befinner sig på i kulturkriget är oklart. Han sa i gårdagens inervju att han är "okej" med domen om samkönade äktenskap. Han har i intervjuer före sin presidenttid sagt att han är "pro-choice", alltså för kvinnans rätt att bestämma själv över sin kropp. Under kampanjen har han dock svängt och blivit "pro-life". Många tolkade det som att Trump bytte åsikt för att kunna bli vald – det är omöjligt för en republikansk kandidat att vara för abort – men valet av den djupt konservative Tim Pence som vicepresident grusade många liberalers förhoppningar om en mer abortvänlig profil.
På söndagskvällen sa Donald Trump i en intervju med CBS "60 minutes" att de domare som han nominerar till Högsta domstolen ska vara för begränsningar i aborträtten, och försvara medborgares rätt att bära vapen.
– Domarna kommer att vara pro-life. När det gäller hela vapensituationen kommer de att vara för det andra tillägget, säger han och syftar på rättigheten för medborgare att bära vapen, sa Trump.
Lagarna kommer utmanas
Rätten till abort slogs fast av hd-domen "Roe v Wade" år 1973. I april förra året beslutade domstolen, men en rösts marginal, att förbud mot samkönade äktenskap inte är förenliga med konstitutionen. Domen, tillsammans med flera andra beslut, har gett det progressiva USA övertaget i kulturkriget.
Men om domstolen nu fylls av konservativa ledamöter är det sannolikt att en rad delstater kommer införa nya lagar mot abort och homoäktenskap, som sedan ska avgöras i högsta domstolen. Med en konservativ majoritet kan de gå igenom – och återigen ge de konservativa övertaget i kulturkriget.
– Det finns nästan inga ord som kan beskriva hotet som det här valresultatet utgör. Men vi ger inte upp, vi backar aldrig, säger Cecile Richards, ordförande för abortorganisationen Planned Parenthood, till AP.
Elektorsrösterna är nyckeln – vi förklarar USA:s valsystem
PLUS: USA – efter valet
PODD: Striden om aborträtten
Podcasten Aftonbladet Daily diskuterar Alabamas abortlagar och den globala striden om aborträtten.
Lyssna iTunes (iPhone) Acast Spotify