De marscherar i protest mot skolnedskärningar

Pedagoger, rektorer och föräldrar samlas i protestmarscher på tolv orter i helgen. Orsak: de har fått nog av nedskärningar i skolan.

– Det går inte längre. Det finns inget mer att ta av, säger Linnéa Lindquist, rektor och en av initiativtagarna.

Det är kärva ekonomiska tider i kommunerna, och det väntas bli värre. Såväl Konjunkturinstitutet som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förutser ökad arbetslöshet och SKL varnar för ökat tryck på kommunerna när skatteunderlagets ökningstakt bromsas in.

Detta påverkar inte minst skolorna. Sveriges Radio rapporterade i veckan att hälften av landets kommuner har gjort besparingar i skolan i år. Tre av fyra skolchefer uppger att de sannolikt måste spara i grundskolan nästa år, enligt Sveriges Radios enkät.

En lärare per klass

Besparingarna har redan fått för stora konsekvenser, säger Linnéa Lindquist, rektor vid Hammarkullsskolan i Göteborg.

– Det finns rektorer som inte har budget för att ha en lärare per klass. De måste alltså överskrida budget, för det är orimligt att inte ha en lärare i varje klassrum. Tillsägelsen blir att ta av något annat, men det finns inget annat att ta av.

Linnéa Lindquist är också en av initiativtagarna till helgens skolmarscher, som genomförs av ett nätverk av olika personalgrupper i skolan samt föräldrar till elever. Hon vill att en bredare allmänhet ska förstå hur verksamheten i skolan påverkas.

– Det märks ju att det blivit färre elevassistenter, att det blivit färre speciallärare och specialpedagoger och att klasserna blivit större. Grupperna i fritidshemmet växer kraftigt, det finns grupper med upp mot 100 elever och högst tre vuxna. Kraven blir övermänskliga, säger Linnéa Lindquist.

Färre assistenter

De som påverkas mest är elever i behov av stöd, säger Alexander Skytte, idrottslärare vid Skälbyskolan i Järfälla och även han initiativtagare till skolmarscherna:

– Nedskärningarna drabbar framför allt de elever som behöver stödfunktioner, som elevassistenter, eller som behöver lugn och ro i en mindre grupp. Vi kommer att få se att fler elever får problem när miljön inte är anpassad efter deras behov.

Både han och Linnéa Lindquist påpekar att nedskärningarna inte är nya för i år – de har kommit smygande. Men nu är smärtgränsen nådd och statliga bidrag hjälper inte upp situationen.

– Likvärdighetsbidraget (på totalt 4,9 miljarder kronor 2020, reds anm) är ju villkorat så att kommuner som gör besparingar inte får del av bidraget, säger Linnéa Lindquist.

Konsekvenserna blir katastrofala, fortsätter hon.

– Eleverna får inte den utbildning de har rätt till och personalen får inte den arbetsmiljö de har rätt till. Säger vi inte ifrån nu, när ska vi då göra det? frågar Linnéa Lindquist retoriskt.