Systematiska brister i flera år på Sjumilaskolan

Publicerad 2023-11-21

I ett års tid hade Adils mamma försökt få hjälp från skolan.

Adils död har belyst flera brister på Sjumilaskolan i Göteborg.

Men det handlar inte bara om en enskild incident.

I Aftonbladets granskning framträder en bild av en kommunal skola som tappat kontrollen, där rastvakter saknas och elever kastas ut från lektioner rakt ut i ett kriminellt belastat område.

Adil, 8, dog i mars förra året efter ett olyckligt fall från ett berg på Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg. Området är sedan tidigare hårt drabbat av kriminalitet, skjutningar och narkotikaförsäljning. Det är klassat som ett av Sveriges utsatta områden, där miljön helt eller delvis präglas av tystnadskultur, narkotikaförsäljning och risk för parallella rättssystem.

I ett års tid hade Adils mamma försökt få hjälp från skolan, och när man läser socialtjänstens utredning från 2021 framträder en bild av en skola som tappat kontrollen: Vikarier som kastar ut eleverna från lektioner, utan att någon vuxen har koll på vart de tar vägen.

Adil dog efter ett fall från berget på skolgården.

”Hjälpte inte barnen”

För socialtjänsten berättade Adil om äldre elever som stjäl ”chips och dricka”, och att han – bara 8 år gammal – hade svårt att säga nej när de bad honom hjälpa till. När de äldre eleverna ätit upp chipsen ska de ha bett Adil att gå till Willys och snatta nya chips till dem.

I socialtjänstens papper står också att mamma Wafaa är orolig för vad som kan hända när åttaårige Adil gick hem själv, eftersom hon upplevde att det ”händer mycket i området”.
– Han var en duktig kille men hade problem i skolan. De hjälpte inte barnen och det fanns inget team som kunde hjälpa till, säger mamman.

I maj 2021 bedömde Skolinspektionen att Göteborgs kommun, som är huvudman för Sjumilaskolan inte uppfyllde kraven för nyanlända elevers utbildning. Skolan uppfyllde då heller inte kraven på att anmäla och skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd.

Mamma Wafaa oroade sig när Adil gick hem från skolan, eftersom området är hårt drabbat av kriminalitet.

Lång historik av brister

När man går tillbaka i tiden och läser dokument framträder en röd tråd av bristande åtgärder under flera års tid. Skolinspektionen påtalade redan 2016 i ett beslut som förknippades med miljonvite att skolan bland annat inte hade tillräckligt med rastvakter på plats och att för få elever klarar de uppsatta målen. Även elever på skolan har påtalat samma sak i tidigare såväl som senare utredningar.

I Skolinspektionens uppföljning från 2016 framträder kritik från dåvarande rektor att Göteborgs stad fördelar resurserna ojämlikt över stadsdelens skolor, och att Sjumilaskolan är en av de skolor som har sämst skolgård och sämst innemiljö.

Och fritextsvaren från en elevenkät 2017 visar att eleverna vill ha fler rastvakter, lugnare på rasterna, en bättre skolgård samt att känna sig trygga och utan mobbing på skolan.

36 elever saknades

– Gör man något blir man uppkallad till rektorns lyxiga kontor. Men för oss andra har skolan sett ut så här länge, allt ruttnar, säger en elev som Aftonbladet pratar med utanför skolan – hon lyfter handen och pekar på klotter.

Det pågår en välkänd ryktesspridning framför allt mot socialtjänsten i Göteborg om att de omhändertar och till och med kidnappar barn. SVT Väst kunde efter sommarlovet berätta att 36 av skolans runt 500 elever saknades i Sjumilaskolan, utan att en vårdnadshavare informerat skolan.

SVT Väst kunde efter sommarlovet berätta att 36 av skolans runt 500 elever saknades.

Skolan har, enligt vissa elever Aftonbladet pratar med, vid flera tillfällen tagit in vikarier med bristande språkkunskaper. I ett mejl till Sjumilaskolans ledning har tre tidigare niondeklassare frågat hur de ska ha en chans i samhället när deras vikarier inte ens kan svenska? Och eleverna på skolgården berättar om en liknande händelse i våras.

– I våras hade vi en äldre man som vikarie, han var över 60 och kunde inte särskilt bra svenska, säger en av dem.

Eleven tycker det är bra att kan bli ett åtal mot skolans och kommunens företrädare för Adils död. Hon berättar att det förut var vanligt att skolans elever lekte uppe på samma berg som Adil halkade från.

Byggt över berget

Aftonbladet har i den här granskningen avslöjat att skolan, på ett byggmöte med kommunens lokalförvaltning 2018, ska ha tagit upp riskerna med att ha ett brant berg på skolgården och att skolan då ska ha bett kommunen om en nedfallsmatta.

Kommunens lokalförsörjning ska i stället ha föreslagit att kommunen skulle sätta upp en skylt med budskapet ”klättring förbjuden”. I det handskrivna och odaterade dokumentet står:

”Skolan tydliggjorde att det inte tar bort risken och dessutom förutsätter det att alla barn kan läsa och kan svenska.”
Men nu har skolan byggt över berget med ett trädäck i flera etager.
– Det kunde de ha byggt tidigare, men de väntade till efter ett barn dog, säger eleven som går i högstadiet på Sjumilaskolan.

Aftonbladet har utan framgång sökt Sjumilaskolan för en kommentar.